Bilden är en delad bild som visar två olika sektioner. Den vänstra sektionen visar färjan Estonia med en fokusering på förstäven. Den högra sektionen visar den sista bilden tagen på en passagerare innan Estonia sjönk, en man i flytväst. — Se SVT:s arkivmaterial från den 28 september 1994 och hör rösterna från Estoniakatastrofen. Varning för obehagliga bilder. Foto: SVT/Arkiv, TT, Statens haverikommision, Storyblocks

Åtta timmar av skräck – så gick Estoniakatastrofen till

Uppdaterad 28 september 2024

Publicerad 28 september 2024

Klockan 01.22 skickar passagerarfärjan M/S Estonia ut det första nödanropet. Mindre än en timme senare är fartyget borta.

I det kalla Östersjön dör 852 personer och Estoniakatastrofen blir ett nationellt trauma.

Strax före klockan ett på natten hör flera passagerare och besättningsmedlemmar en hög metallisk smäll vid fören på Estonia.

Det ingen vet är att bogvisiret nu är borta och vatten forsar in på bildäck.

M/S Estonia

Fartyget kantrar nu så snabbt att människor flyger in i väggarna och bryter armar och ben.

– På några sekunder förvandlades allt till totalt kaos, berättar överlevaren Kent Härstedt.

Åtta timmar senare räddas den sista överlevaren från vattnet. Bara 137 av 989 människor överlever Estoniakatastrofen.

ESTONIAKATASTROFEN

Passagerarfärjan Estonia förliste i Östersjön natten mot den 28 september 1994. Färjan hade lämnat hamnen i Tallinn kvällen före, men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 501 av dem var svenska.

137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats blev att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra.

Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då Estonia sjönk måste utredas ytterligare.

Källa: TT

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.