På hösten 1994 sjönk färjan Estonia på väg från Tallinn till Stockholm och 852 människor dog. En internationell haverikommission kunde konstatera att färjan kantrade när vatten flödade in på bildäck, efter att bogvisiret och bilrampen i fören slitits loss i det hårda vädret.

”Plågsamma teorier”

Genom åren har många alternativa teorier om förlisningen förts fram och tvingat fram nya utredningar.

– Det var väldigt plågsamt att den ena vansinniga teorin efter den andra kom, om bomber och annat, berättar Jonathan Lindström, vars föräldrar dog på Estonia.

Hösten 2020 tog spekulationer fart igen efter Discoverys dokumentärserie Estonia – Fyndet som ändrar allt. Serien belönades med Stora journalistpriset för ”Årets avslöjande”, för att de i filmen visat ett hål i skrovet, på vrakets ena sida. Ett hål som enligt Discoveryfilmen måste ha uppstått före det att fartyget träffade havsbotten.

Hålet i skrovet inifrån

Nu kan SVT berätta om slutsatserna från haverikommissionens nya undersökningar, som gjordes i somras. Analyserna av skrovet och havsbotten under Estonia visar att skeppet vilar på urberg och hård havsbotten, och inte lös lera, vilket påstods i Discoverydokumentären.

Dessutom har haverikommissionen både filmat inne på fartygets bildäck samt bärgat bilrampen, som slets upp på grund av stormen. Rampens skador har nu analyserats.

På filmerna, som tidigare aldrig visats, ser man bland annat inifrån fartygets bildäck det omtalade hålet i skrovet.

– Det är väldigt intressant för man ser att den vita målarfärgen är kvar. Det finns inga tecken på explosion eller liknande utan allt stämmer väl överens med den tidigare rapporten att skadorna uppkommit när fartyget träffade botten, säger Jonas Bäckstrand, ordförande på Statens haverikommission.

I Discovery-serien hävdades att hålet hade uppstått redan innan fartyget föll till botten, och detta ”bevisades” med hjälp av en grafik, som senare visade sig vara helt felaktig. Upphovsmännen bakom serien har inte velat ställa upp på intervju, men uppger i mejl att de beklagar att grafiken blev felaktig. De skriver vidare att de velat belysa många olika aspekter och varit öppna för en bred debatt.