Foto: Wikimedia Commons

Här är Sveriges säkraste bilar

Uppdaterad
Publicerad

Det är väntade märken överst i Folksams stora studie av bilars krocksäkerhet: flera Volvo-modeller totalt sett, och Skoda Fabia bland småbilarna. Den tydligaste trenden är att autobroms gör bilar säkrare.

Rapporten utgår från vilka personskador som uppstått vid kollisioner mellan personbilar i Sverige. I årets rapport ingår 178.000 krockar från 1994 och framåt, och 50.000 skaderapporter från sjukvården.

Rankningen visar, precis som tidigare, att flera av Volvos modeller ger högst säkerhet. 

– Men gapet har minskat mellan Volvo och modellerna närmast efter, som BMW:s 3-serie och Audi A4. Det är glädjande, för det beror inte på att Volvo blivit sämre. De andra börjar komma ikapp, säger Anders Kullgren, forskningschef på Folksam.

Bland småbilarna är Skoda Fabia säkrast.

– Sverige har världens säkraste bilar. Det var här som krockuddar, låsningsfria bromsar, antisladdsystem, autobroms och andra säkerhetstillbehör först blev standard, sen följde andra länder efter. Dessutom vill svenska bilköpare generellt ha större bilar än resten av Europa. De är ofta säkrare och det syns i olycksstatistiken, säger Aftonbladets motorjournalist Robert Collin.

Autobroms central

Generellt fortsätter utvecklingen mot allt säkrare bilar. Den nyhet som ger störst avtryck nu är autobromsen.

– Den mer än halverar risken för att köra på någon annan bil bakifrån och orsaka en personskada. Det är oerhört effektivt, säger Kullgren.

Ett autobromssystem känner av vad som händer runt om bilen. Om inte föraren reagerar på en farlig situation, så gör autobromsen det.

– Den hinner ta ner hastigheten vid en krock till en nivå där bilens övriga säkerhet ger bättre skydd. De riktigt katastrofala krockarna i 80-90 kilometer i timmen kan undvikas. Det kommer att gynna småbilarna, säger Anders Kullgren.

Finns på hälften av bilarna

Autobroms är tillgänglig på knappt hälften av de bilmodeller som nu säljs i Sverige.

– Något färre, cirka 25 procent av modellerna, har autobroms som standard. Vi tycker att det borde vara standard på alla modeller, säger Anders Kullgren.

Undersökningen visar att risken att skadas så illa att man invalidiseras vid en bilkrock har mer än halverats jämfört med tidigt 80-tal. Risken att råka ut för en dödlig skada har minskat med 85 procent.

”Pinsamt”

I botten av rankningen hamnar VW Polo av årsmodell 82-94. Men även ett antal betydligt modernare bilar har mycket låg säkerhet enligt Folksam: Citroën C3 00-09, Honda Civic 96-00, Ford Fiesta 96-01, Hyundai Accent 99-06 och  Hyundai Elantra 96-03.

Enligt Robert Collin är det självklart att äldre bilar är mindre säkra. Men att en så pass modern bil som Citroën C3 utmärker sig negativt tycker han är rent ut sagt pinsamt och tyder på att Citroen utgått från att den ska köras i stadstrafik och prioriterat design före säkerhet. Och han är inte förvånad att den koreanska tillverkaren Hyundai, som skördat stora försäljningsframgångar på senare år, har två bilar med på Folskams sämsta-lista:

– Den koreanska bilindustrin har växt otroligt snabbt och är numera världens femte största. De har gått så fort att man ibland helt enkelt missar det viktigaste, att bygga säkra bilar, säger Robert Collin.

Fakta: Säkra bilar

Folksams rapport rankar bilmodeller jämfört med ett medelvärde. Även bilar som inte längre tillverkas ingår.

Här är de säkraste, uttryckt i procent bättre än medeltalet

Volvo V70/S80/S60/V60/XC60 (2007-)    51.

Volvo XC90 (2002-15)    48.

Honda CRV (1998-2006)   47.

BMW 3-serie (2012-)   46.

BMW 5-serie (2004-09)   46.

Audi A4 (2008-)   45.

VW Sharan/Seat Alhambra/Ford Galaxy (1996-)   41.

VW Passat (2008-14)   40.

Mercedes C-klass (2007-13)   40.

Toyota RAV4 (2005-12)   40.

Småbilar:

Skoda Fabia (2007-13)   39.

Hyundai I30/KIA Ceed (2007-11)   36.

Peugeot 308 (2007-12)   36.

(Ett visst antal olyckor krävs för att en modell ska kunna bedömas.)

Källa: Folksam.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.