På onsdag möter statsminister Ulf Kristersson USA:s president Joe Biden i Washington. Dagen därpå, på torsdagen, hålls ett möte i Bryssel med bland annat Natos generalsekreterare och Sveriges och Turkiets utrikesministrar.
Därefter återstår endast dagar till Natos toppmöte i Vilnius den 11–12 juli.
Men ännu finns inga tecken på att Turkiet är berett att ompröva sitt motstånd mot ett svenskt Natomedlemskap.
Tiden håller alltså på att rinna ut för den svenska regeringen.
Vore en propagandaseger för USA
Och Sveriges läge kan inte beskrivas som annat än besvärligt. Den senaste koranbränningen har rört upp känslor i stora delar av den muslimska världen och har fördömts av bland annat den turkiske presidenten Erdoğan. Samtidigt har det i veckan kommit uppgifter från Ungern som tyder på att även en ungersk ratificering kan dröja.
Ulf Kristerssons möte med Joe Biden är betydelsefullt för Sverige, som behöver USA:s stöd för att i en sista kraftansträngning övertyga Turkiet att släppa motståndet mot ett svenskt Natomedlemskap. Lyckas man med detta tror de flesta bedömare att även Ungern kommer att säga ja.
Natomedlemskapet är högprioriterat av den svenska regeringen. Men också av den amerikanska. Ett svenskt medlemskap stärker Natos norra flank, samtidigt som det vore en propagandaseger för USA i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som råder efter Rysslands anfall mot Ukraina. Omvänt vore det en framgång för Ryssland om Sverige förblir utanför Nato.
Pressat tidsschema
Mötet med Joe Biden är en viktig signal till omvärlden, och därmed även till Turkiet. En signal som visar USA:s starka stöd för Sveriges Natoansökan. Hur långt detta räcker återstår att se. Turkiet vill också köpa amerikanska stridsflygplan, en affär som ännu inte är klar, men som enligt flera bedömare kan ha avgörande betydelse för den svenska Natoprocessen.
Dagen efter mötet i Washington träffas också Sveriges och Turkiets utrikesministrar i Bryssel under ledning av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Utrikesminister Tobias Billström anser att Sverige uppfyllt kraven i den överenskommelse som undertecknades i Madrid förra sommaren. Hittills har Turkiet inte hållit med om detta. Frågan är vilka besked Turkiets nya utrikesminister Hakan Fidan har att ge vid torsdagens möte.
Bara några dagar senare, tisdagen den 11 juli, samlas Nato till toppmöte i litauiska Vilnius. Tidsschemat fram till dess är alltså mycket pressat.
Kan klaras av på några dagar
Teoretiskt finns fortfarande en möjlighet att både Turkiet och Ungern kan ratificera Sveriges Natoansökan innan dess. En sådan process kan klaras av på några dagar. Problemet för Sverige är dock att inga uttalanden av Erdoğan hittills tyder på detta.
Ett alternativ är att länderna fortsätter förhandlingarna fram till själva toppmötet och att en uppgörelse kan nås under själva mötet. Det skulle också rikta strålkastarljuset mot Erdoğan under Natomötet. I så fall skulle den formella ratificeringen kunna ske först efteråt.
En tredje möjlighet är att Turkiet fortsätter att blockera det svenska Natomedlemskapet och att förhandlingarna fortsätter efter sommaren. Det vore sämsta tänkbara utfall för Sverige.
Det är alltså ingen överdrift att påstå att veckan som väntar kan vara helt avgörande för den svenska Natoprocessen.