Ungefär tio procent av Sveriges vattenledningsnät består av den gamla typen, som inte separerar regnvatten från avloppsvatten. Därför släpps bajsvatten ut när det regnar kraftigt och vattenledningarna översvämmas.

Krävs stora investeringar

Svenskt Vatten samlar Sveriges kommunala vatten- och avloppsavdelningar och vattentjänstföretag. Enligt organisationens beräkningar skulle ombyggnationen av ledningsnäten ta ungefär 200 år, om man fortsätter i nuvarande takt. Det säger Fredrik Vinthagen, som är pressansvarig på Svensk Vatten.

– I vår bransch har vi räknat på att vi behöver investera ungefär tio miljarder mer än vi investerar årligen, för att klara det här. Det behöver vi göra i ungefär sjutton år framåt.

Oklar ansvarsfördelning

I nuläget har kommunerna ansvar för dricksvattenförsörjningen och reningen av avloppsvatten. För kommuner med få invånare blir vattenavgifterna ofta dyrare per capita än i större kommuner. Det finns i dagsläget inte någon som har ett övergripande ansvar för Sveriges vatten- och avloppsnät. När SVT söker infrastrukturministern får vi beskedet att frågorna ligger på miljöministerns bord.

På klimat- och näringslivsdepartementet tror man först att frågan ligger hos landsbygds- och infrastrukturdepartementet. Vi informeras dock senare om att vatten- och avloppsfrågan är kommunernas ansvar men att beslut om lagstiftning kring den tas på EU:s miljöministermöten.

Fredrik Vinthagen från Svenskt Vatten menar att vattenfrågorna i Sverige är organiserade på ett väldigt fragmenterat sätt.

– Vi har olika myndigheter för olika aspekter på vatten. Och vi har inte heller någon tydlig minister i regeringen som kan samordna och hålla ihop vattenfrågan.