Uppsalaforskarna Peter Nilsson och Lena Hensvik har undersökt födelsemönster bland fertila kvinnor på arbetsplatser med upp till 50 anställda. Om en kvinna på arbetsplatsen får barn ökar benägenheten att skaffa barn bland övriga kvinnliga anställda med tio procent 13 till 24 månader senare.

Det är en betydande effekt, tycker de, och pekar på att den förstärker de kraftiga svängningarna kopplade till den ekonomiska konjunkturen som är så typiska för svenskt barnafödande.

Berg och dal

Man brukar tala om ”berg-och-dalbanefertilitet” och den förklaras bland annat av föräldraförsäkringens utformning, som gör att det lönar sig mycket att ha en bra och långvarig inkomst innan man skaffar barn. I svåra tider föds det färre barn.

Men svängningarna kommer ofta så snabbt att förändringar i samhällsekonomin inte kan vara den enda förklaringen. Inspiration från omgivningen spelar också roll.

-En massa saker påverkar när man skaffar barn och med största sannolikhet sker det efter en förhandling inom familjen. Hur människor i omgivningen agerar är en viktig komponent, säger Peter Nilsson.

Olika starkt

Vissa kollegor inspirerar mer än andra. Lågutbildade kvinnor påverkas lika starkt av sina kollegors barnafödande oavsett vilken utbildning dessa kollegor har. Kvinnor med högre utbildning påverkas däremot inte av att lågutbildade kvinnor på arbetsplatsen föder barn.

Barnlösa kvinnor påverkas lika starkt av alla graviditeter på arbetsplatsen. De som redan har ett barn blir däremot inte påverkade när en arbetskamrat får sitt första barn, men dessa kvinnor påverkas starkt av kollegor som får sitt andra barn.

Går att påverka

Den viktigaste slutsatsen är enligt forskarna att barnafödandet går att påverka mer än vad man kan tro.

-Ekonomiska incitament som har en blygsam effekt på individnivå kan genom nätverkseffekten få stor betydelse på makronivå, säger Peter Nilsson.

Om ”babysmitta” även kan spridas från man till man på arbetsplatser ska undersökas senare.

TT