Försvaret av Sverige ska rustas upp för stora belopp de kommande åren. I centrum för upprustningen finns landets värnpliktiga, fram till 2030 ska antalet personer som gör militär grundutbildning öka till 10 000 om året.
De som går värnpliktsutbildning är dock inte nöjda med sina villkor. I veckan höll Pliktrådet kongress, det är organisationen som representerar de som gör lumpen. Där kräver man bland annat att den så kallade dagersättningen höjs kraftigt.
– Det vi har sett ute på förbanden är att det finns värnpliktiga som har egna tillhörigheter som till exempel lägenhet eller bil, och då räcker pengarna inte till. Det finns exempel när man i slutet av jullovet inte har råd med mat. Så vi yrkar på att man ska höja dagersättningen till 300 kronor om dagen och att den ska indexregleras, säger Linnéa Linde Lundin, ordförande för Pliktrådet.
Idag får de som värnpliktutbildas en dagersättning på 146 kronor, vilket motsvarar ungefär 4 380 kronor per månad, och 75 kronor extra till mat under lediga dagar. Båda beloppen är skattefria.
Försvarsminister Pål Jonson (M) säger till SVT att förändring är på väg även om han inte kan lova att det blir 300 kronor.
– Exakta omfattningen kommer vi att återkomma till i höst, men statsministern har varit tydlig med att vi kommer att behöva justera upp ersättningsnivåerna, säger Pål Jonson.
– Vi kommer att återkomma i höstens budgetproposition med höjda ersättningsnivåer.
Bristfällig utrustning
En annan fråga som fått kritik de senaste åren är bristfällig utrustning för värnpliktiga. Här har klagomål tidigare kommit på till exempel kängor och underkläder.
– Det blir bättre, vi ser att rent kvantitativt så finns materiel. Nu har värnpliktiga kängor och regnställ till skillnad mot förra året. Nu handlar det om kvaliteten, att säkerställa att den håller för militärtjänst. Och att kvinnor får funktionsdugliga underkläder som fungerar, säger Linnéa Linde Lundin.
– Till exempel den nya bh:n som kommit, där det finns knäppen på nyckelbenet vilket är typiskt för något som inte är bra i militärtjänst, när man ska ha stridsutrustning.
Enligt överbefälhavaren är förändring på gång.
– Det här är saker som biter oss i baken, på grund av de fluktuationer som varit. 25 år av internationell krishantering, nästan tio år utan tillämpning av allmän värnplikt. Det har gjort att det fluktuerar både när det gäller materielanskaffning och infrastruktur. Allt detta jobbar vi med, men det tar lite tid till, säger ÖB Michael Claesson.
