Det är bara ett fåtal kommuner i Sverige som erbjuder skolgång för de fattiga EU-migranternas barn, i många fall där de inte erbjuds skolgång handlar det om tvivel om hur man ska tolka den nya skollagen från 2013.
När den ändrades var det för att ge barn till papperslösa flyktingar möjlighet till skolgång, eftersom de ofta uppehöll sig långa tider i landet, och därmed riskerade att missa väsentliga delar av skolgången.
Medborgare från andra EU-länder som befinner sig i Sverige mer än tre månader utan tillstånd och utan fast försörjning räknas också som papperslösa, men frågan var om de skulle räknas in i gruppen som därmed har rätt till skolgång.
Första beslutet i januari
Skolinspektionens första beslut som rör EU-medborgare och den nya skollagen fattades i januari. Det var en polsk familj i Olofströms kommun där barnet nekades skolgång i femte klass bland annat på grund av att familjen status var oklar trots att de hade intentionen av att stanna permanent i Sverige. Dessutom påpekade kommunen att pappan inte hade jobb och att Olofström inte kunde anses som barnets hemkommun.
Skolinspektionen skriver i sitt beslut att barnet tvärtom ska anses vara bosatt i landet, trots att man som EU-medborgare egentligen ska lämna landet om man inte har fast försörjning efter tre månader.
Vägledande beslut
Maria Mohlin, jurist på Skolinspektionen var med och fattade beslutet, och även om hon är noga med att påpeka att alla fall prövas individuellt, så ser hon att beslutet är vägledande, och öppnar även för barnen till fattiga romer.
– Ja, om förutsättningarna är uppfyllda så gäller ju samma sak för de eleverna naturligtvis, eftersom skollagen reglerar situationen även för dem. Enligt skollagen har man rätt till skolgång om man vistas mer än tre månader i Sverige som papperslös, säger hon.
”De flesta vill tillbaka till hemlandet”
Göteborgs stad som redan i dag tillämpar principen att alla barn ska ha rätt till skolgång välkomnar skolinspektionens beslut, och hoppas att fler kommuner nu ska tänka om och göra som dem. Att det här skulle leda till en massinvandring av fattiga EU-migranter tror inte Teresa Woodall, som är EU-samordnare i Göteborgs stad.
– Den personal vi har i skolan säger att det här är en liten grupp , totalt 23 elever under höstterminen. Önskan att vara här i Sverige är ganska liten faktiskt, det är vad vi möter, de flesta vill vara kvar i sitt hemland, säger Teresa Woodall och tillägger
– Vi har haft de här barnen i skolan sedan 2007 och antalet har varit konstant, vi ser inte utbildningen som ett incitament att ta sig till Sverige.
Effektivt sätt att häva fattigdom
Ulrika Falk som jobbar för frivilligorganisationen Göteborgs räddningsmission ser inte heller några tecken på att beslutet skulle innebära att fattiga EU-migranter skulle vallfärda till Sverige, men menar att utbildningen är ett av de mest effektiva sätten att häva fattigdom.
– Det vi ser är att de barn vi möter här i Göteborg har bristfällig eller knapp skolgång med sig från sina hemländer, och här får de tillgång och redskap för att skapa sig en bättre framtid, säger Ulrika Falk och menar att den framtiden inte nödvändigtvis är i Sverige.
– Vi ser också att många barn, när reser tillbaka till sina hemländer, går i skola i större omfattning än de har gjort tidigare. Det ger i sin tur hopp och förutsättningar att skapa ett tryggt liv, säger hon.