I dag kan barn som gift sig utomlands ses som makar om de vid äktenskapet varit över 15 år och saknat koppling till Sverige. Men med det nya lagförslaget underkänns även de äktenskapen.
Lagen träder i kraft 1 januari 2019, men kommer inte kunna riva upp äktenskap som erkänts innan lagen träder i kraft.
Lång process
Det nya lagförslaget presenterades i maj av migrationsminister Helene Fritzon (S), och propositionen gick igenom riksdagen under onsdagen.
Civilutskottet står bakom regeringens förslag och nu ställer sig även riksdagen bakom det.
Välkomnar beslutet
Beskedet välkomnas av riksorganisationen GAPF, som arbetar med frågor som berör barn och kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.
– Äntligen tar Sverige ställning utifrån barnets bästa och markerar mot barnäktenskap, säger Sara Mohammad, verksamhetsansvarig på GAPF.
Inga tydliga brister
Sara Mohammad ser inga stora brister i förslaget, men tillägger att det är upp till juristerna att se till att fokus hamnar på rätt saker.
– Det får inte bli så att man jagar 70-åringar som blev bortgifta för 60 år sedan, om de inte själva vill driva det. Vi måste skydda barn från barnäktenskap, från att bli mammor när de själva är barn, för att inte beröva dem på deras framtid, säger hon.
Lagen ska träda i kraft tidigast 1 januari 2019. Däremot kommer lagen inte kunna riva upp äktenskap som erkänts innan lagen träder i kraft.
FAKTA/DET VET VI OM GIFTA BARN
- Antalet barn som kommit till Sverige som gifta uppskattades av Migrationsverket 2016 till 132 stycken, men mörkertalet bedöms vara stort.
- Av de 132 identifierade barnen var 129 flickor och 3 pojkar. De flesta var 16–17 år gamla.
- Nästan alla barn hade sitt ursprung i Afghanistan, Irak eller Syrien.
- Cirka en tredjedel av barnen hade själva barn.
- De flesta hade sökt asyl efter den 1 augusti 2015 och de fanns spridda i 80 kommuner.
- Socialstyrelsen genomför just nu en nationell kartläggning för att ta reda på mer om hur många barn som kommer till Sverige som gifta. Resultatet ska presenteras i början av 2019.
Källa: SOU 2017:96/TT