Coronakommissionens slutrapport innehåller hård kritik mot hur framför allt regeringen och Folkhälsomyndigheten agerade i början av pandemin.
I grunden anser dock kommissionen att den svenska strategin med inriktning på frivillighet i grunden varit rätt. Kommissionen skriver också att de ekonomiska åtgärderna som regeringen fattade beslut om för att mildra konsekvenserna av pandemin var både snabba och resoluta.
Det motsatta gäller dock smittskyddsåtgärderna under framför allt våren 2020. Folkhälsomyndigheten bär, enligt kommissionen, ansvaret för att Sverige vidtog för få och otillräckliga åtgärder för att begränsa smittspridningen. Dåvarande generaldirektören Johan Carlsson pekas ut som ansvarig för den defensiva hållningen. De allmänna råden som myndigheten gick ut med var dessutom alldeles för luddiga och otydliga.
Löfven okritisk
Regeringen styr riket, betonade kommissionens ordförande Mats Melin under fredagens presskonferens. Men dåvarande statsministern Stefan Löfven förlitade sig okritiskt på Folkhälsomyndigheten, som tilläts hålla i taktpinnen under coronakrisens första månader. Regeringen borde ha gett direktiv till myndigheten att korrigera den inslagna kursen.
En huvudfråga i kommissionens kritik utgår från att åtgärderna som vidtogs borde ha tagit höjd för att pandemin skulle kunna utvecklas i en så omfattande riktning som faktiskt blev fallet. Coronakommissionen kallar det försiktighetsprincipen, eller handlingsprincipen, och vill att den ska lyftas som en vägledande princip inför kommande kriser. Den ställer tydliga krav på inblandade parter att agera snabbt och kraftfullt i stället för att vänta och se.
Tydligare ledning
Coronakommissionen vill också att regeringen tar en tydligare ledning i ett krisläge. Det borde den gjort under pandemin. Det lagliga utrymmet finns. Samtidigt vill kommissionen ha en särskild instans för krishantering direkt under regeringen.
Coronakommissionen luftar också sitt missnöje med att regeringen varit ovillig att lämna ut underlag till kommissionen under arbetets gång. I nästa kris måste dokumentationen förbättras, menar kommissionen.
Betydande brister
Svensk beredskap och förmåga att agera i kris dras uppenbart med betydande brister. Den kritik som idag riktas mot regeringen påminner om den som riktades mot den dåvarande regeringen efter tsunamikatastrofen 2004. Den s k Katastrofkommissionen kritiserade Göran Perssons regering både för bristande beredskap och senfärdigt agerande. Frågan är vilka lärdomar regering och riksdag drar denna gång av det som hänt.
En sak är dock klar. Både Stefan Löfven och Johan Carlson är nog lättade över att de lämnat den offentliga scenen. Om de varit kvar på sina poster idag hade de tvingats svara på en rad besvärliga frågor.
Men trots den hårda kritiken i kommissionens rapport är det långt ifrån säkert att pandemihanteringen blir en valfråga. Stefan Löfven har avgått och ersatts med Magdalena Andersson. De flesta väljare har lämnat pandemin bakom sig och tycker att Sverige trots allt klarade krisen ganska bra. Den politiska oppositionen kommer säker att kritisera regeringen för bristande ledarskap, men när pandemin rasade som värst satt de alla tysta i båten. Deras stöd då för regeringen och Folkhälsomyndigheten gör det svårt att idag plötsligt byta fot.