”Ett timslångt möte gav till resultat att premiärministern var tydlig med att benådning nu skulle ske, men de skulle släppas fria vid en tidpunkt då det kunde ses i ett större sammanhang. Han respekterade våra starka synpunkter, och jag sade att vi respekterade hans syn på hur och i vilket sammanhang ett frisläppande skulle ske. En tidpunkt som nämndes var de första dagarna i september”.
Senare samma dag berättade Bildt om mötet med Meles Zenawi för journalisterna när han besökte dem i fängelset.
Gästade Zenawis begravning
Bildt träffade den 10 maj också sin kollega Hailemariam Desalegn, som nu tillfälligt tagit över makten i landet.
Även om beslutet i praktiken var fattat var beskedet om Meles död oroande, enligt Bildt.
”Man kunde inte bortse från risken att frigivningen skulle skjutas upp.”
Därför reste han som ende västerländske utrikesminister på statsbegravningen den 2 september då han mötte Hailemariam på nytt ”som alldeles uppenbart satte värde på min närvaro.”
Så lördagen den 8 september informerades ambassadör Jens Odlander om att svenskarna skulle släppas. I söndags bekräftade Hailemariam detta i telefon med statsminister Fredrik Reinfeldt, skriver Bildt. Och i måndags släpptes de.
”Från etiopisk sida var man angelägen om att vi inte skulle gå ut med kommentarer för tidigt, och vi hade dessutom en överenskommelse med Martin och Johan om att vi inte skulle säga någonting förrän de officiellt meddelat att de lämnade Etiopien.”
Snart är de hemma men på UD ”fortsätter det dagliga arbetet för att hjälpa andra svenska medborgare runt om i världen som inte är lika lyckligt lottade. Ofta kan vi inte i detalj redovisa vad vi gör för dem alla. Det kunde vi heller inte i detta fall, men jag tror att de flesta i dag inser att det varit klokt och riktigt”, skriver utrikesministern.
Ställde krav
Bildt beskriver också hur arbetet tog sin början. När journalisterna greps den 1 juli 2011 kunde UD snabbt påbörja sitt arbete eftersom Odlander råkade befinna sig i samma region. Krav ställdes genast på att de skulle släppas, men Etiopien insisterade på en juridisk process. Efter domen den 21 december upprepade Reinfeldt öppet kravet på ett frisläppande.
EU och USA kom med stödåtalanden. Andra länder hjälpte till, och det underlättade att etiopierna ville ha en dialog på hög nivå i frågan enligt Bildt. I samband med flera internationella möten de följande månaderna kunde Reinfeldt, Bildt, och hans kabinettssekreterare Frank Belfrage träffa Meles, som med tiden blev mer medgörlig.
”Det underlättade samtalen att Fredrik Reinfeldt och Meles Zenawi samarbetat nära tidigare. Det hade då gällt klimatfrågorna inför konferensen i Köpenhamn”, skriver Bildt.