På Tiktok trendar videor där personer äter godis som uppges vara gjort av bivax med olika söta fyllningar. Godiset har funnits länge i USA men har fått ett nytt uppsving, inte minst i Kina.
– På kinesiska sociala medier finns det många tutorials på hur man gör godiset hemma och det säljs i affärer till barn. Det har även spridit sig till närliggande länder, som Taiwan och Malaysia, säger Hanna Carlsson på Nationellt kunskapscentrum om Kina.
Kan innehålla tungmetaller
Nu varnar kinesiska myndigheter och kinesisk statlig media för att godiset kan vara gjort av industrivax istället för bivax. Industrivax används bland annat för ytbehandling av golv, bilar och textilier. Vaxet kan innehålla tungmetaller som bly och kvicksilver.
– Tungmetaller är ju inte alls bra att få i sig. Om man intar det i höga halter under en lång tid kan man få negativa hälsoeffekter, säger Joakim Meuller Bäckman på Livsmedelsverket.
Många av förpackningarna saknar dessutom innehållsförteckning och angivna tillverkare.
Lätt att få tag på
Godiset är lätt att få tag på i Sverige, visar SVT Nyheters undersökning.
Svenska företaget Partykungen distribuerar ett vaxgodismärke. I innehållsförteckningen framgår det inte vad det är för typ av vax som används.
När SVT söker Partykungen svarar de att de ska se över med tillverkaren vad det är för vax, men att varan har slutat tillverkas.
Via Tiktok hittar vi ett annat företag som fraktar världen över från USA. På hemsidan står det att de använder bivax men när vi ber om en fullständig innehållsförteckning från företaget får vi ingen, däremot menar de att godiset bara innehåller vatten, sylt och bivax.
Handla med försiktighet
Enligt Joakim Meuller Bäckman förekommer det att livsmedel som inte uppfyller EU- eller svenska krav säljs från andra länder till Sverige.
– När vi omvärldsbevakar och tittar på vad som finns på nätet ser vi att det det finns ganska mycket där ute som vi inom Sverige och EU ser som osäkra. Och därmed inte ska få säljas.
Han rekommenderar godissugna att vara försiktiga med beställningar:
– Även om livsmedel säljs på sociala medier ska det finnas information om vem som faktiskt säljer produkten. Är det tveksamheter vem som egentligen står bakom försäljningen tycker jag att man ska avstå från att köpa.