Dagens Medicin rapporterar om en svensk studie där forskarna undersökt 44 000 unga svenskar, som fått blindtarmen bortopererad på grund av inflammation innan de fyllt 14 år. Dessa jämfördes med personer i samma åldrar som inte haft dessa problem, samt med dem som haft inflammerad blindtarm men inte opererats (drygt 1 500 individer).
Det visade sig att ungdomarna som hade opererats för blindtarmsinflammation i jämförelse med de jämnåriga i normalpopulationen hade en 19 procent högre risk att drabbas av depression senare i livet, 27 procent ökad risk för bipolär sjukdom samt en 20 procent ökad risk för ångest, skriver tidningen.
”En reservoar”
De som hade haft inflammerad blindtarm men inte opererats löpte ingen ökad risk för psykiatriska diagnoser.
– Blindtarmen kan vara en reservoar för tarmbakterier vid rubbad tarmflora och den har sannolikt viktiga immunologiska funktioner som utsöndring av antikroppar. Bortoperation av blindtarmen skulle teoretiskt kunna öka risken för de aktuella diagnoserna på grund av ökat inflammationspåslag, säger Ulf O Gustafsson, överläkare vid Danderyds sjukhus och huvudansvarig för studien, till Dagens Medicin.
Inte avstå
Han är noga med att poängtera att studien inte kan bevisa något orsakssamband, och att de möjliga effekterna för den enskilda individen inte är särskilt stora.
– Personer med blindtarmsinflammation ska inte avstå kirurgi på grund av våra resultat, även om antibiotika skulle kunna bli ett alternativ om man visar fler liknande samband i framtiden, säger Ulf O Gustafsson.
Fakta: Blindtarmsinflammation
Vid en blindtarmsinflammation är det egentligen inte själva blindtarmen som är inflammerad, utan ett litet bihang som finns på den. Ofta beror inflammationen på att något täpper till bihanget, exempelvis en hård bit mat.
Symptomen är tilltagande smärta och ömhet runt naveln, eller i magens nedre högra del. Man kan också må illa och ha dålig aptit. Efter något dygn får man feber, oftast ganska låg.
Oftast behandlas inflammationen med att operera bort bihanget, men man kan också ges antibiotika.
Källa: 1177 Vårdguiden
(TT)