Temperaturer över femgraderstrecket några dagar i rad är tillräckligt för att fästingarna ska krypa upp ur sin dvala några centimeter under marken. Fästingsäsongen är som mest intensiv från april till en bit in i juni, sedan blir det för torrt för fästingarna.

– De måste passa på så fort det blir lämpligt väder, konstaterar Lars Lundqvist, docent i systematisk zoologi vid Lunds universitet.

Klättar mothårs mot halsen

Uppe på grässtrået eller bladet använder sig fästingarna av avancerade organ för att registrera koldioxid eller värme från djur som passerar. När de klamrar sig fast väntar de sig en hårig miljö och navigerar gärna mot halsen på djuret genom att gå mothårs.

– Om det är en människa så fattar de först inte riktigt var de hamnat, de känner inte igen miljön och blir lite konfunderade, säger Lars Lundquist.

I förvirringen kan personens lukt förmodligen bli avgörande för om de biter sig fast eller inte. Fästingar tycks nämligen föredra vissa kemiska dofter framför andra, varför det kan vara en bra idé för den som upplever sig vara en fästingmagnet att stryka på lite extra insektsmedel.