27-åriga Alexandra Nilsson har bloggat sedan 2007 och har i dag en av Sveriges största bloggar. Trots att hon är en rutinerad influencer menar hon att det inte finns tydliga lagar för hennes bransch.

– Det finns inte några tydliga lagar för tillfället, så det är nästan omöjligt att göra rätt för sig, säger Nilsson till SVT Nyheter.

Hon menar att det inte finns några tydliga direktiv för vad man får – och inte får göra som influencer.

– Man får heller inga tydliga direktiv när man ringer till Konsumentverket. Supertrist för oss som verkligen vill göra rätt för sig, säger hon.

Alexandra Nilsson menar att hon mycket noggrant väljer ut sina samarbetspartners, och hon tackar oftare nej än tvärtom.

– Ett samarbete ska vara så naturligt som möjligt. Det ska handla om en produkt eller tjänst som jag faktiskt kan tänka mig att använda mig av, säger hon.

”Svenska influencers sköter sig bra”

Albin Adell Sjöberg är ordförande för Influencers of Sweden, vars uppdrag är att utbilda och representera influencers likt ett fackförbund. Han anser att svenska influencers generellt har bra koll på regelverket, och menar precis som Alexandra Nilsson, att det är lagstiftningen som är otydlig.

– Svenska influencers sköter sig bra, men lagstiftningen är luddig. Jag tycker att lagen i sig är fel i hur den är formulerad, säger Adell Sjöberg.

Vanligt med dold marknadsföring

Maja Rogemyr, jurist på Konsumentverket, delar inte riktigt den bilden. Hon menar i stället att Konsumentverket får in flera anmälningar mot just influencers.

– Vi får in en hel del anmälningar om dold marknadsföring och att det inte framgår att det är ett betalt samarbete, säger hon.

Hon medger dock att det här sättet att marknadsföra på, genom influencers, är nytt och att det därför saknas tydliga riktlinjer för hur reglerna ska tillämpas.

– På grund av att det är en ny form så finns det heller inte vägledande rättspraxis att gå efter, men det är något som succesivt kommer att jobbas fram, berättar Rogemyr.