Enligt svensk lag är det olagligt att marknadsföra receptbelagda läkemedel, oavsett om det sker i sociala medier eller i andra kanaler. Samtidigt finns det flera exempel på svenska influencers som samarbetar med kliniker som utför behandlingar med botox – som är just ett receptbelagt läkemedel.  

– Det här är ett område som inte är reglerat ännu. Det där med skönhetsingrepp – där har det varit en liten lucka, där man som konsument är oskyddad, säger reklamombudsman Elizabeth Trotzig till SVT Nyheter.

Kerstin Jönsson, utredare på Konsumentverket, håller med.

– Det är självklart att det är ett problem när influencers pratar om saker som de egentligen inte har koll på, säger hon och syftar på riskerna med både botox och fillers.

”Förbjudet att använda sitt kändisskap”

Regelverket för marknadsföring av läkemedel, som bygger på ett EU-direktiv, innehåller flera förbud i syftet att värna folkhälsan. Förutom förbudet mot att rikta reklam för receptbelagda läkemedel till allmänheten är det också förbjudet att utnyttja sin ställning för att främja försäljningen av dem.

– Tittar man strikt på regelverket så är det förbjudet ett använda sig av kändisskap i reklam, säger Anders Ullerås, utredare på Läkemedelsverket.

Han menar att lagen är tydlig men att det svåra när det kommer till influencers och den här typen av marknadsföring är att veta när lagen ska tillämpas. Detta då det i många fall inte är uppenbart om man gör reklam för läkemedlet botox eller skönhetskliniken som utför behandlingen. Dessutom är det inte alltid tydligt om en influencer går att likställa med en kändis. När frågan har prövats i domstol har man också varit tvungen att väga detta mot yttrande- och tryckfrihetslagen.

Allt sammantaget gör att gränsdragningarna är luddiga och man får bedöma från fall till fall, säger Anders Ullerås.

Färre riktlinjer i sociala medier

Enligt Maja Rogemyr, jurist på Konsumentverket, finns det färre riktlinjer för vad som gäller vid marknadsföring i sociala medier jämfört med andra medier.

– I de traditionella medierna finns det mer praxis från domstolen där man har tolkat lagen gentemot den här formen av mediekanal. På grund av att det är en ny form så finns det inte vägledande rättspraxis att gå efter, säger hon.

För närvarande ligger frågan hos Socialdepartementet som i höstas tog emot en utredning gjord av Socialstyrelsen. I utredningen tittade man på om estetiska behandlingar som kräver medicinsk kompetens, och som kan innebära betydande hälsorisker, ska omfattas av samma skydd som andra behandlingar under hälso- och sjukvårdslagstiftningen.

SVT Nyheter har varit i kontakt med bloggaren Annica Englund som avstår från att kommentera inlägget som omnämns i början av artikeln.