Inom en snar framtid kan det bli tillåtet för ensamstående kvinnor att få assisterad befruktning i Sverige. En statlig utredning presenterade i fjol ett lagförslag som skulle ge ensamstående samma rätt till behandlingen som gifta par och sambor, och till sommaren lägger regeringen sitt lagförslag på riksdagens bord.

Enligt utredningen uppskattas cirka 2.000 ensamstående kvinnor vilja gå igenom assisterad befruktning i Sverige under första året, en beräkning som baseras på antalet kvinnor som i dag söker sig utomlands.

Ökad efterfrågan

Men landsting och kliniker bedömer att siffran kommer att öka avsevärt, inte minst för att kostnader för såväl själva behandlingen som resor och förlorad arbetstid försvinner när vården ges i Sverige.

– Vi bedömer att antalet kvinnor som kommer att söka är väsentligt underskattat, säger Jan Olofsson, områdeschef vid Reproduktionsmedicin på Karolinska universitetssjukhuset.

Samtidigt råder det redan i dag brist på spermiedonatorer. Enligt utredningen, som alltså räknar lågt enligt landstingen, väntas antalet behandlingar öka med uppemot 5.000 om ensamstående också ges rätt att inseminera. En spermiedonator kan ge cirka 10-15 behandlingar, vilket skulle innebära att 330-500 nya donatorer måste rekryteras.

– Det innebär en kraftigt ökad efterfrågan på donatorer där vi i dag inte vet om det är möjligt att rekrytera fler. Om vi öppnar upp för fler att genomgå behandling måste vi också få resurser för att klara av det, säger Ann Söderström, sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.

Flera landsting kräver att staten kompenserar ekonomiskt om förslaget blir verklighet.

Import av sperma

En annan farhåga är att Sverige kan komma att behöva importera sperma. Så sker redan i exempelvis Belgien och Storbritannien.

– Så i stället för att svenska kvinnor åker till Danmark och inseminerar köper klinikerna här spermier från danska spermabanker. Det skapar en oro kring regelverk och spårbarhet, säger Jan Olofsson.

Oavsett kommer köerna till utredning och behandling för ofrivilligt barnlösa att växa – för såväl ensamstående som par.

– Väntetiderna kommer att öka väsentligt, säger Jan Olofsson.

Från Västra Götalandsregionen pekar man också på att gruppen med medicinsk infertilitet kan komma att diskrimineras.

– Ett olikkönat par har ofta flera år av graviditetsförsök och utredningar bakom sig innan de erbjuds behandling med donerade spermier, medan ett samkönat par eller en ensamstående i princip kan gå direkt in, säger Ann Söderström.

Det finns också starka önskemål från landstingen om behovet av forskning inom området, som även den måste finansieras.