–Vi befinner oss i ett besvärligt internationellt läge och det gäller att vara försiktig, sade Anders Borg när han presenterade regeringens höstbudget.
Borg menar att Sverige kan klara en svagare ekonomisk utveckling, till exempel att skatterna minskar, och kallade budgeten för en framtidsorienterad tillväxtbudget.
Som tidigare presenterats är det specifikt tre saker som regeringen tror långsiktigt kan hjälp den svenska tillväxten: satsningar på forskning, infrastruktur och sänkt bolagsskatt.
Hur många jobb som regeringens budget kan komma att skapa vill Anders Borg inte spekulera i.
Enligt Borg är regeringens budget en av de starkaste om man jämför med andra europeiska länder.
Svensk ekonomi står stark, men effekterna av skuldkrisen i Europa känns av tydligt även här. Sveriges tillväxt väntas utvecklas svagt i år med en ökning av BNP med 1,6 procent. Nästa år väntas BNP öka med 2,7 procent. Det skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Det varnas samtidigt för att bräckliga banksystem och sköra statsfinanser i flera euroländer kan leda till en ännu sämre utveckling.
–Stressen har gått ner på marknaden, men det saknas fortfarande långsiktiga lösningar för att få bukt med krisen inom den globala ekonomin, sade finansministern.
–Europa måste få en tillväxtorienterad politik och göra insatser för att långsiktigt stärka konkurrenskraften.
Borg upprepade tidigare varningar om att Europa troligen står inför en långvarig period av mycket låg tillväxt och att vi fortfarande inte kan utesluta att Grekland kommer att lämna Eurosamarbetet.
–Europa står antagligen och stampar på runt 1 procents tillväxt i tio år.
Banksektorn i Spanien och i andra problemländer som Italien är mer svårbedömd menar Borg.
USA och Kina kommer inte att kunna agera draglok, enligt Borg. Men Sveriges motståndskraft har varit bättre än väntat.
Enligt finansministern står Sverige rustat för att kunna möta en djupare kris, typ finanskrisen 2008/2009.
Följ SVT Forums sändningar kring budgeten här.
Risk att prognosen spräcks
Den prognos för tillväxten i år och nästa år som Anders Borg presenterar är samma bedömning som regeringen gjorde för en månad sedan. Men finansministern flaggar för att prognosen inte håller. Risken för en ännu sämre utveckling ”dominerar i förhållande till huvudscenariot”, skriver han i en debattartikel i DN Debatt.
23 miljarder spenderar Borg på nya reformer. De flesta är redan kända.
Där finns bland annat satsningar på infrastruktur, sänkt bolagsskatt, fler utbildningsplatser och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för unga, samt mer pengar till forskning.
Anders Borg skriver att Sveriges starka position och regeringens ansvarsfulla och försiktiga finanspolitik ger utrymme för framtidssatsningar för att motverka krisen. I budgetdebatten i riksdagen riskerar han kritik för att vara för optimistisk. Socialdemokraterna är inte bara kritiska till jobbpolitiken, utan har också börjat ifrågasätta om regeringen har råd med alla satsningar.
Återhämtning nästa år
Regeringen tror att ekonomin börjar återhämta sig nästa år och 2014 tror Anders Borg på en tillväxt på 3,7 procent. Även arbetslösheten väntas sjunka från 7,5 procent nästa år till 6,7 procent 2014.
Regeringen räknar med underskott i statsfinanserna i år och nästa år men 2014 spås ett överskott med 0,3 procent. Statsskulden byggs på till 31,3 procent av BNP i år men börjar sedan minska igen. Regeringen bedömer att statsskulden sjunker stadigt för att landa på 28,1 procent av BNP år 2014 och 20,4 procent 2016.
Siffrorna är i stort sett desamma som finansministern presenterade på Harpsund för ett par veckor sedan.
Urtråkigt är Robert Bergqvists, chefekonom på SEB, första spontana kommentar till finansplanens siffror.
–Jag hade trott på någon liten nedjustering. Tillväxtprognosen för nästa år och 2014 är i högsta laget.
Samtidigt konstaterar Bergqvist att Borg bäddar in prognosmaterialet i stora nedåtrisker även om han inte låtit det påverka prognossiffrorna. SEB-ekonomernas egna tillväxtprognoser skiljer sig med nästan en procentenhet från regeringens både för 2013 och 2014.
–Han tror på 2,7 procent och vi ligger på 1,5. Det är en stor skillnad, säger Bergqvist.