Professor Anna Rostedt Punga varnar för att varken läkare eller patienterna kopplar ihop skadorna med skönhetsingreppet. Foto: Per Leandersson/SVT

Botoxskador misstas för allvarlig muskelsjukdom

Publicerad

Det har blivit allt vanligare att använda nervgiftet botox mot rynkor. Men skönhetsbehandlingarna kan ge tillfälliga komplikationer som misstas för stroke och allvarliga muskelsjukdomar.

– Patienterna riskerar att få fel diagnos och aggressiv behandling, säger Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet.

De har hängande ögonlock och läppar. Svaghet i nacken och svårigheter att svälja. Symptomen kan komma någon vecka efter skönhetsbehandlingar med nervgiftet botulinumtoxin, mer känt som botox.

Problemet är att många patienter inte kopplar ihop besvären med ingreppet och därför inte berättar för läkarna att de har fått botox insprutat.

Det leder till långa vårdkaruseller eftersom läkarna tror att patienterna har drabbats av stroke eller att de lider av allvarliga neuromuskulära sjukdomar som MG eller ALS – en obotlig sjukdom som oftast leder till döden inom några år.

Toppen av ett isberg

På kliniken för neurofysiologi på Akademiska sjukhuset har man upptäckt flera fall de senaste tre åren.

– Vi har haft ett 20-tal patienter med botoxskador. Det är nog bara toppen på ett isberg, säger Anna Rostedt Punga.

Anna Rostedt Punga tycker att det finns en skrämmande stor okunskap om de neurologiska symptom som kan uppstå efter botoxingrepp – både inom vården och bland vanligt folk.

– Läkarna bör fråga alla patienter om de har fått botox när de kommer in med hängande ögonlock och har svårt att svälja och prata.

Felaktiga diagnoser

Risken, menar hon, är att patienterna får felaktiga diagnoser och aggressiv behandling med starka biverkningar.

– De här långa utredningarna genererar också stora kostnader som belastar vården i onödan.

De flesta har av hennes patienter har fått skadorna efter skönhetsbehandlingar. Men det finns även ett fåtal som har drabbats efter medicinska botoxbehandlingar mot exempelvis migrän.

Symptomen försvinner ofta efter några månader i och med att nervgiftets effekt avtar.

Varför uppstår de här komplikationerna?

– De kan uppstå om man har injicerat nervgiftet felaktig, framförallt i fel muskler eller gett för hög dos.  Då sprider det sig väldigt snabbt till viktiga muskler i närheten som till exempel används både för svalg och andning. Och är det tillräckligt höga doser så kan musklerna paralyseras.

Fakta: Botox

Nervgiftet botulinumtoxin (mer känt som Botox) bryter kontakten mellan nerver och muskler.

Preparatet används som läkemedel mot till exempel migrän, inkontinens och muskelkramper.

Botulinumtoxin används även i skönhetssyfte för att släta ut rynkor. Det injiceras i ansiktets mimiska muskler vilket minskar deras aktivitet så att man till exempel inte kan göra en bekymmersrynka i pannan.

Effekten sitter normalt i mellan 3-6 månader men kan sitta i längre och riskerar att bli permanent.

En randomiserad studie har visat att friska individer som fått en enda dos i en ansiktsmuskel bara fick tillbaka maximalt 70% av den ursprungliga muskelfunktionen efter ett halvår.

De små ansiktsmusklerna är extra känsliga för avbrott i nerv-muskelsignaleringen eftersom de oftast inte har bra förmåga att bilda nya nerv-muskelkontakter. Höga doser och upprepade behandlingar i samma muskler ökar risken för oönskade biverkningar i form av permanent muskelförlamning.

En annan risk är att nervgiftet sprider sig till andra muskler och personen riskerar då allvarliga biverkningar, som kan uppträda timmar till veckor efter behandling, i form av sväljningsproblem, andningssvårigheter och muskelsvaghet i flera muskler. Dessa oönskade biverkningar är vanligast vid alltför hög dos, stort antal injektionspunkter, felaktig injektion utanför muskeln eller om personen i fråga har en underliggande nerv-eller muskelsjukdom.

Källa: Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi vid Uppsala universitet

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.