Enligt Stina Holmberg, forskningsråd på Brå, är fler brottsutsatta beredda att anmäla vad de råkat ut för. Foto: Henrik Montgomery/TT , Anders Wiklund/TT

Brå: Flyktingströmmen kan inte kopplas till ökning av anmälda sexbrott

Uppdaterad
Publicerad

Flyktingströmmen 2015 har inget samband med den stora ökningen av anmälda och rapporterade sexualbrott. Det skriver Brottsförebyggande rådet, Brå, i en ny rapport. En av förklaringarna till ökningen är att uppror som metoo har gjort att fler vågar anmäla och rapportera brotten, enligt Brå.

Antalet polisanmälda sexualbrott har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna, enligt Brottförebyggande rådet. 

Samtidigt har antalet personer som anser sig ha blivit utsatta för sexualbrott i Nationella trygghetsundersökningen, NTU, eskalerat ännu kraftigare än de polisanmälda brotten de senaste åren. År 2016 var andelen sexualbrottsutsatta i befolkningen enligt NTU 2,4 procent – jämfört med cirka 0,8 procent år 2012.

”Fler vågar anmäla”

Vilka orsaker ligger bakom de här ökningarna? Det fick Brå i uppdrag av regeringen att analysera under förra året. Brå har tittat på sexualbrottsutvecklingen åren 2005-2017, och presenterar nu resultatet.

– Hela ökningen under perioden, särskilt i NTU, handlar inte om en reell ökning av sexualbrott – utan snarare om att brottsutsatta är mer beredda att tala om vad de blivit utsatta för, och i större utsträckning också rapportera eller anmäla det, säger Stina Holmberg, forskningsråd vid Brå, till SVT Nyheter. 

En klar majoritet, nio av tio, av gärningspersonerna vid rapporterade sexualbrottshändelser i NTU är män. Männen är även i klar majoritet vad gäller polisanmälda sexualbrott, enligt Brå. 

Omfattas av ett stort mörkertal

En annan slutsats som dras av sexualbrottsökningen är att de internetrelaterade brotten blivit fler. Brå:s siffror visar på en ökning av våldtäktsanmälningar där gärningspersonen och offret haft kontakt exempelvis via dejtingappar. 

Upprop som metoo och en ökad medierapportering om sexualbrott har varit bidragande faktorer till att fler vågat anmäla sexualbrott de senaste åren, enligt rapporten. Stina Holmberg poängterar dock att sexualbrott omfattas av ett stort mörkertal.  

– Men bedömningen är att den faktiska sexualbrottsligheten inte ökat lika mycket som NTU antyder, säger Stina Holmberg. 

Brå: Inget samband med flyktingmottagande

Brå har också undersökt olika förändringar i  Sveriges befolkning över tid, bland annat det stora flyktingmottagandet 2015, som sammanfaller med den kraftiga ökningen av lindriga sexualbrott i NTU år 2015-2016.  

– Eftersom det har varit så oerhört mycket debatt kring flyktingfrågan ville vi titta närmare på det, säger Stina Holmberg.

– I våra studier ser vi att det inte är rimligt att flyktingströmningen skulle svara för en stor andel av utvecklingen. Det finns exempelvis inget samband mellan kommuner som tagit emot flyktingar och en ökning i anmälda eller rapporterade sexualbrott, säger Stina Holmberg.

Inlett ett nytt projekt

För att flyktingströmmen skulle ha svarat för ökningen 2015-2016 hade de asylsökande behövt begå sexualbrott ungefär 83 gånger oftare än den övriga befolkningen, skriver Brå. 

I myndighetens studie från 2005 var det tre gånger vanligare att utrikesfödda var misstänkta för sexualbrott jämfört med svenskfödda. I dagsläget finns inga uppdaterade siffror på detta.

Brå poängterar dock att analyserna av kopplingen mellan flyktingsströmmen och brottsutvecklingen är övergripande. I rapporten skriver Brå ”de delvis bygger på osäkra skattningar”.

– Men vi har inlett ett projekt där vi kommer att titta närmare på den här typen av frågor, säger Stina Holmberg. 

Andelen kvinnor som uppgett utsatthet för sexualbrott i NTU är betydligt högre än andelen män. I en studie från Folkhälsomyndigheten om sexuella rättigheter uppger fyra av tio kvinnor att de utsatts för sexuella trakasserier.  

FAKTA: Om studien

Brå har analyserat utvecklingen av de polisanmälda sexualbrotten under perioden 2005–2017 med fokus på de två antalsmässigt största typerna av sexualbrott: sexuellt ofredande och våldtäkt. 

För att belysa möjliga orsaker till ökningarna har Brå gjort fördjupade studier av de polisanmälda sexualbrotten och av NTU-data, samt via intervjuer samlat in berättelser från personer som enligt NTU uppgett utsatthet för sexualbrott 2016.

För att möjliggöra jämförelser med utvecklingen enligt NTU, vars målgrupp inte inkluderar personer under 16 år, har analyserna begränsats till brott mot personer i åldern 15 år eller äldre.   

Även utvecklingen av den självrapporterade utsattheten för brott enligt NTU har analyserats. Inför NTU 2018, som ställde frågor om utsatthet för brott 2017, reviderades undersökningens datainsamlingsmetod. Bland annat justerades texten som introducerar sexualbrottsfrågan i NTU.  

Förändringen, i kombination med övriga mer ingripande metodmässiga förändringar, innebär att det inte går att samanalysera resultaten från det gamla och det reviderade sättet att ta fram resultaten. Analyserna av NTU-data har därför begränsats till perioden 2005–2016. 

Källa: Brottsförebyggande rådet 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.