Medborgarlöften infördes i samband med att polisen blev en myndighet och ska upprättas i landets samtliga kommuner. Efter lokal samverkan och dialog upprättas dokument där polisen lovar att vidta åtgärder tillsammans med samverkansparter för att komma åt utvalda lokala problem.

– Det vi kan se är att polisen inte har lagt särskilt mycket tid på det här arbetet. Det här är en nationell prioritering och ska man fortsätta prioritera det här så måste man jobba mer med det, säger Anna Hansson, enhetschef på Brottsförebyggande rådet (Brå).

Stort utrymme för förbättringar

Brå har på uppdrag av Polismyndigheten granskat arbetet med medborgarlöften i fyra utvalda områden i landet. Brå konstaterar att det är en ny och omfattande modell vilket innebär att det tar tid att införa den och att få effekter. Även om det gjorts flera framsteg under tiden för utvärderingen finns det ett stort utrymme för förbättringar enligt Brå. Ett av de största problemen är att information och återkoppling till både medborgare och medarbetare varit bristfällig.

– Man behöver stärka kunskapen inom polisen, vad syftet är och varför det är viktigt att jobba med det här. Man behöver vara jättetydlig med att det här är prioriterat, säger Anna Hansson, enhetschef Brå.

Många luddiga löften

Enkäter i de områden som studerats visar att bara runt en fjärdedel av de tillfrågade känner till polisens arbete med medborgarlöften. Arbetet där har också än så länge medfört ytterst små förändrimngar i medborgarnas känsla av delaktighet, förtroende för polisen och trygghet. Några noterbara förändringar av brottsligheten i de fyra studerade områdena har inte heller registrerats. Anna Hansson på Brå säger att många löften varit luddiga vilket försvårar uppföljning.

– Vi rekommenderar att löftena måste bli tydligare och de ska vara formulerade på ett sådant sätt så att de går att mäta och följa upp. Det är jätteviktigt för att skapa förtroende hos medborgarna, säger Anna Hansson, enhetschef Brå.