I augusti kom Brottsförebyggande rådets (Brå) rapport ”Kriminella nätverk och grupperingar”, där de två författarna lyfter fram förslag på åtgärder för att stävja brott.
Rapporten fäster stor vikt vid att polisen bör satsa på att återta kontrollen över de områden där brotten begås. Det kan göras genom tre steg.
Narkotikahandel och klotter
I fas ett bör polisen fokusera på brottslighet som påverkar människors trygghet. Ofta är det synlig brottslighet och andra störningar.
– Det handlar inte bara om skjutningar, utan även om saker som öppen narkotikahandel, klotter, brända bilar, buskörning med mopeder, allmän oordning, nedskräpning och förfall. På så sätt signalerar man att ”Nu tar vi tillbaka territoriet”. Många poliser måste finnas på plats i den här fasen, säger rapportförfattaren Lars Korsell – som numera arbetar hos Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.
Stödja boende
I nästa fas involveras andra intressenter i området, som skolor, fastighetsbolag, företag och föreningsliv. Syftet är att ta över kontrollen på annat sätt än rent polisiärt samt att stödja människor som bor där.
– Upprustning av allmänna utrymmen, bostäder och utbyggnad av kommunal service gör att den laglydiga majoriteten får råg i ryggen så att de står upp för sina rättigheter. När de ger polisen mer information får de kriminella också svårare att begå brott.
Dold brottslighet
Efter att fas två har genomförts är ofta både polisen och boende nöjda med tryggheten i området. Men rapportförfattarna anser att det inte räcker, utan att polis och andra myndigheter måste gå vidare med fas tre och hitta den dolda brottsligheten som ligger till grund för den synliga. Den är ofta av ekonomisk art, som hälericentraler, organiserat svartarbete, storskalig narkotikadistribution och bidragsbrottslighet, menar Lars Korsell.
– Vi ser ett samband mellan den dolda brottsligheten och den synliga. Risken är att ett område kan rulla tillbaka om man inte går djupare in mot rötterna.
Skapa trygghet viktigt
Lars Korsell får medhåll från kommissarie Gunnar Appelgren, samordnare för stockholmspolisens Initiativ Mareld.
– Vi har börjat jobba lite efter samma principer, det är viktigt att få bort signalbrottsligheten, till exempel öppen droghandel eller vandalisering. Om vi skapar trygghet för medborgarna så ser vi ett samband att exempelvis fler ställer upp och vittnar, säger Gunnar Appelgren till SVT Nyheter.
Stannar i fas ett
Fasteorin bygger mycket på erfarenheter från lokalt polisarbete i Storbritannien. Modellen används till viss del redan i Sverige, enligt Lars Korsell – som samtidigt menar att polisen i alla fall tidigare ofta har stannat i fas ett eller två. Men utvecklingen går mot ett större intresse även för fas tre.
– Det stämmer. Vi brukar släppa efter den andra fasen, men i arbetet mot den organiserade brottsligheten i Södertälje fortsatte vi till fas tre, och det var ett mycket gott exempel på en myndighetsgemensam insats, menar Gunnar Appelgren.
Eftersom polisen har en bra kunskap om brott anser rapportförfattaren Lars Korsell att det är bra om myndigheten är initiativtagare och koordinator för att se till att de tre faserna implementeras.
– Men polisen kan långt ifrån göra allt. De har en viktig roll i att leda arbetet, men även staten och kommunerna måste delta aktivt.