Den senaste tiden har rapporterna om deltidsbrandmän som hotat att säga upp sig i protest mot det kollektivavtal för brandmännen som slöts i höstas duggat tätt.

Stora uppsägningar

En del av hoten har inte satts i verket men på flera orter har många deltidsbrandmän lämnat in ansökningar om uppsägning. Det gäller till exempel i Trosa där hela styrkan sagt upp sig, i Malung där hälften av de anställda ansökt om uppsägning och i Heby där två tredjedelar av kommunens deltidsbrandmän valt att göra samma sak.

– Totalt sett handlar det om sämre arbetsvillkor och lägre ersättning, säger Mikael Silverhult som är deltidsbrandman och fackligt ombud på brandstationen i Heby. 

På hans brandstation har 13 av de 15 som jobbar där sagt upp sig.

Förlorar tusenlappar

I det nya kollektivavtalet, som brandmännens fackförbund (Vision, Kommunal och Brandmännens riksförbund) skrivit under, så har OB-tillägget och biltillägget tagits bort, semesterersättningen har förändrats och motsvarande värden har omfördelats och bakats in i den totala ersättningen. Men enligt de deltidsbrandmän, som liksom Mikael Silverhult protesterar mot avtalet, så menar de att förändringen för deras del innebär att deras faktiska inkomster och arbetsvillkor har försämrats.

– Jag tjänar ungefär 80.000 kronor per år som deltidsbrandman och med det nya avtalet kommer jag att förlora runt tre-fyratusen kronor, säger Mikael Silverhult.

SKL: Majoriteten gynnas

Arbetsgivarparten, Sveriges kommuner och landsting, medger att en del deltidsbrandmän kan förlora på avtalet men att man infört en övergångsregel som ska dämpa inkomsttappet för dem. Avtalet gynnar dock majoriteten av brandmännen och missnöjet kan bero på att informationen om fördelarna i avtalet inte nått ut ordentligt, menar man.

– Värdet i det tidigare avtalet har fördelats om så att grundersättningen för att vara i beredskap höjs rejält och larmersättningen, som man får när man lämnar sin huvudarbetsgivare och åker på larm, också har höjts rejält. Så totalt har värdet i avtalet höjts, säger Niclas Lindahl som är förhandlingschef på Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Det finns ungefär 15.000 brandmän i Sverige och merparten, omkring 10.000 av dem är deltidsbrandmän. Det vill säga, de har ett ordinarie arbete som de kombinerar med tjänsten som brandman. Mikael Silverhult är lärare på Hebyskolan men var tredje vecka är han alltså jour som brandman och måste kunna ta sig till brandstationen på tre minuter när larmet går. Det gäller även hans kollegor på brandstationen i Heby. Några av dem jobbar som snickare, plåtslagare och bilmekaniker när de inte rycker ut som brandmän. Det vill de gärna fortsätta med, men inte om villkoren försämras.

”De får vänta längre”

Vilka konsekvenser blir det för Hebyborna om ni säger upp er?

– De kommer att få vänta längre på räddningstjänsten för då får man ju ta den från Sala, Uppsala eller Enköping, säger Mikael Silverhult.

Om de här uppsägningarna faktiskt leder till att blir tomt på en del brandstationer – hur ska man göra då?

– Jag tror att det är för tidigt att säga att det är så det kommer att bli. Ju mer information som når ut om helheten i avtalet så kommer man att se fördelarna i det, säger Niclas Lindahl från SKL.

”Vill se siffror”

Även om det centrala avtalet är tecknat och möjligheterna att rucka på det inte är så stora så pågår det runt om i landet förhandlingar och dialoger på lokal nivå mellan fack och arbetsgivare med förhoppningar om att hitta lösningar. Även i Heby.

– Om de säger att vi tjänar på avtalet så vill jag se verkliga siffror som visar det för att jag ska kunna tänka om, säger Mikael Silverhult.