Flera aktörer inom livsmedelsbranschen som SVT Nyheter talat med ger samma bild. De vill köpa mer svenskt kött, men det finns inte så det räcker.
– Vi får inte tag i så mycket svenskt kött som vi vill ha. Men vi betalar mer. En grisbonde får i dag tio procent bättre betalt än för ett år sedan, det är en ganska stor skillnad, säger Dan Jacobson inköpschef på Ica Sverige till SVT.
Hälften av det nötkött som säljs är importerat. En tredjedel av fläsket. På Lantbrukarnas riksförbund (LRF) bekräftar man samtidigt bilden att konsumenterna vill ha mer svenskt.
– Efterfrågan på svenskt kött stiger. Förra året och i år syns en påtaglig ökning. Det gör att det finns en brist på svenskt kött i dag, och ett utrymme att öka produktionen, säger Lennart Nilsson, köttchef på LRF.
Svensk-märkning bidrar till ökad efterfrågan
SVT har rapporterat att importen av utländskt kött från länder med hög antibiotikaanvändning har ökat brant sen 2007. De tydligaste exemplen är Polen och Tyskland.
Men sedan förra året har svenska kunder också blivit mer benägna att välja svenskt kött – om det finns. I mataffärer har allt fler köttprodukter fått blågula märken, när råvaran är svensk.
Enligt lag måste rent kött ursprungsmärkas, men för chark och färdigrätter är det frivilligt. Mer märkning av skinka, korv och köttbullar tros ha bidragit till större efterfrågan på svensk råvara. Och ökad lönsamhet, enligt LRF.
Svenska McDonalds skyltar gärna med att man är ”restaurangbranschens största köpare av svenskt nötkött”. Men hälften av nötköttet i hamburgarna kommer i dag från Polen. Andelen har ökat och man skulle köpa ännu mer svenskt kött om det fanns.
– Ja absolut, vi vet att våra kunder är trygga med det svenska köttet, säger Patrik Holm–Thisner inköpschef på McDonalds.
Efterfrågan större än tillgång
Felix, som ägs av Orkla Foods, har också ökat andelen svenskt kött. Men i dag räcker det svenska köttet bara till delar av sortimentet. Framför allt importeras nötkött, men i oktober hände något mycket ovanligt.
– För första gången på jättemånga år behövde vi i oktober importera utländsk gris, både färsk och fryst, för att ha till bland annat köttbullar och färs. säger kvalitetschef Göran Sajland, och fortsätter:
– Vi har också försökt få tag i mer svensk skinka, men det finns inte.
Sverige största restauranggrossist, Martin och Servera, levererar kött till 10.000 restauranger och ser samma brist. De försöker pressa sina leverantörer att minska sin antibiotikaanvändning, men skulle de ställa för hårda krav på importköttet skulle det inte fungera, säger de.
– Då skulle vi inte kunna få tag i allt kött vi behöver, säger Christina Gezelius, kommunikationsansvarig på Martin och Servera.
Hon beskriver att inte minst offentliga storkök på skolor och sjukhus på senare tid ställer allt tuffare krav, något som i praktiken gynnar det svenska köttet.
– Man tror kanske att skolorna får det sämsta köttet – så är det inte alls!
I dag säljer vi större andel svenskt kött till skolor och offentliga kök, än till andra restauranger, säger hon.
Efterfrågan banar väg för lönsamhet
Det har talats mycket – inte minst senaste året – om krisen för svenska mjölkbönder, och om gårdar som tvingas läggas ner av bristande lönsamhet. I Sverige kommer cirka två tredjedelar av nötköttet från mjölkdjur. Nedlagda mjölkgårdar, betyder därför minskad tillgång på kött. Men LRF bekräftar att för köttbönderna så ökar lönsamheten och nu finns faktiskt förutsättningar för ökad produktion av svenskt kött, både när det gäller nöt och gris. Men ny produktion kräver långsiktighet. Nyinvesteringar dröjer eftersom bönderna tvekar innan man vet om trenden står sig på sikt.
– Vi ser ett intresse att öka köttproduktionen. Men det är viktigt att man också ser att efterfrågan är stabil under en längre period, säger Lennart Nilsson, LRF:s köttchef.