Foto: TT

Chefen tar inte stressen på allvar – hur står jag upp för mig själv?

Uppdaterad
Publicerad

De stressrelaterade sjukdomarna ökar kraftigt, menar forskare. Under torsdagskvällen kunde läsarna chatta med experten Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin. Här är de fem viktigaste frågorna och svaren.

Fråga: 

Hej Kristina, p.g.a. stress i arbetet har jag börjat känna mig väldigt splittrad och har fått hjärtklappning. Jag har väldigt svårt att stå upp för mig själv mot arbetsgivaren som säkert skulle lyssna på mig och min situation om jag bara hade bra argument. Som det är nu tar jag bara på mig mer och mer uppgifter och kan inte säga nej. Har du några bra argument? Tack på förhand.

Stressjukdomarna ökar

Svar: 

Hej!

​Du bör absolut be om ett samtal med chefen för att förklara din situation. Du själv och arbetsgivaren är de stora förlorarna om du blir sjuk. Det finns en ny föreskrift för arbetsgivare som handlar om psykosocial arbetsmiljö där man får råd om hur man ska arbeta med arbetsmiljön för att förhindra ohälsa bland de anställda. Ett förslag: Läs igenom föreskriften som du hittar på nätet och berätta för chefen att här finns något som vi skulle ha nytta av på vår arbetsplats, och berätta då också om hur du mår och be om hjälp.

Fråga:

Känner att jag kan uppleva yrsel och ångest av att tänka framåt, en stress i vardagen. Hur tar jag mig ur det? Man måste ju planera.

Svar:

Hej!

Att försöka få en tydlig struktur på sin vardag avseende mat, sömn och fysisk aktivitet är ett ganska enkelt råd men effektivt enligt de patienter som jag träffat genom åren. Gör ett schema för veckan varje söndag och försök hålla dig till det, utvärdera på fredag kväll, glöm inte att lägga in promenader eller annan fysisk aktivitet. Hjälper inte detta kan du söka vårdcentralen där man vanligtvis i dag har psykologer, här kan du få hjälp med gränssättning och aktivitetsreglering och lära dig bättre förstå hur du själv fungerar.

Fråga:

Hur hjälper man en anhörig som har stressrelaterade ångestattacker?

Svar:

Du ska försöka hjälpa din anhörige att söka hjälp. Det finns bra psykologiska metoder för att avhjälpa detta, fungerar inte det så finns det mediciner. 

Fråga:

Hej, jag har efter en längre tid med dålig sömn (somnar gott men vaknar ofta mellan 02-04 och kan inte somna om) varit till läkare och beteendevetare som sjukskrev mig först på heltid och nu till 50 procent. Fick även sömntabletter som gör att när jag vaknar på natten så kan jag somna om. Problemen har eskalerat i samband med för mycket att göra på jobbet. Sömntabletterna hjälper ju tillfälligt men hur komma över detta på längre sikt (dom har även den bieffekten att jag känner mig dåsig en bra stund på f m)? Känner inte att jag har arbetsgivarens förståelse för mina problem?

Svar: 

Hej!

​Du har uppenbarligen fått sömnstörningar av för mycket på jobbet. Detta är ofta en tidig signal på överbelastning och sådana signaler ska man ta på allvar. Olika behandlingar har inte hjälpt. Du måste be om ett nytt samtal med arbetsgivaren för hjälp med prioriteringar av dina arbetsuppgifter, annars riskerar du att bli sjuk. Fungerar inte det kanske du kan be din läkare om ett avstämningsmöte med chefen i förebyggande syfte. Läkaren kan då hjälpa till att förklara för arbetsgivaren att du behöver mindre press i arbetslivet för att behålla hälsan. I detta läge är åtgärder på arbetsplatsen det allra viktigaste för att förhindra försämring. Förebyggande sjukskrivning på deltid kan ge luft i systemet för att ex börja träna, gå på stresshanteringskurs, samtalsstöd eller annat som du känner skulle vara bra för dig. Se över det som stressar dig privat, åtgärda det som går. Lev regelbundet avseende sömn, mat och fysisk aktivitet (lagom). Lycka till. 

Fråga: 

Har precis börjat jobba och vill ställa upp så mycket som möjligt för företaget. Jag har hittills kommit upp i 230-240 arbetstimmar per månad men vet inte om jag borde ta det lugnare för att inte bränna ut mig. Finns det några tecken man borde se upp för eller finns det en chans att det är möjligt att jobba i den mån på lång sikt?

Svar: 

Oj, du ska hålla hela arbetslivet! Det är viktigt att inte gasa för hårt så att du blir utmattad och börjar må dåligt. Jag träffade på en läkarmottagning i början av 1990-talet IT-killar som körde så att det rök om det. Några klarade sig bra men en hel del mådde dåligt och flera blev allvarligt sjuka i utmattningssyndrom. Stress är inte farligt bara man ger sig tillräcklig tid för återhämtning. Gör du det? Om inte så tycker jag att du ska se över din arbetssituation och tala med chefen så att du får veta hur du på bästa sätt ska prioritera ditt arbete. Chefen vill säkert ha dig pigg och välfungerande under lång tid framöver. 

Fråga:

Hej Kristina! Har varit sjuk i över 3 år nu. Är sjukskriven för utmattning. Undrar nu om tröttheten jag känner blivit kronisk?

Svar: 

Det kan jag inte säkert svara på men vi ser patienter med långvarig sjukdom som även efter flera år långsamt blir bättre och bättre. Du ska inte ge upp hoppet. 

Fråga: 

Hej! Vilka är de tydligaste tecknen på utmattningssyndrom?

Svar: 

Utmattningssyndrom föregås ofta av långvariga så kallad prodromalsymptom, det kan vara sömnstörningar, olika kroppsliga symptom som kommer och går, psykiska symptom som nedstämdhet, oro, irritabilitet. Symptomen blir mer och mer tydliga men kan i perioder av vila förbättras, ibland går de över helt. Inte sällan insjuknar individen relativt akut i utmattningssyndrom, då ofta efter att under lång tid känt av dessa prodromalsymptom. Insjuknandet kan ske som en panikångestattack eller att energin plötsligt förvinner helt. Utmattningen/energilösheten, kognitiva störningar, ökad känslighet för stress och sömnstörningar är kardinalsymptomen vid utmattningssyndrom. Inte sällan ser man samsjuklighet med depression och ångest. 

Så söker du hjälp mot stress och utmattning

Kontakta vårdcentralen eller din företagshälsovård. Det kan ta lång tid att återhämta sig från stressjukdomar och därför är det viktigt att söka vård så fort som möjligt.

Genom vårdcentralen kan du få träffa läkare och få prata med en kurator eller psykolog, eller få hjälp av en sjukgymnast/fysioterapeut.

Det finns också öppna psykiatriska mottagningar eller speciella stresskliniker.

Ring 1177 Vårdguiden för sjukvårdsrådgivning och hjälp med vart du kan vända dig. På deras hemsida kan du läsa mer om symptom relaterade till stress.

Barn och ungdomar

Är du under 18 år kan du kontakta din närmaste ungdomsmottagning. Du kan också vända dig till skolsköterskan eller elevhälsovården på din skola.

Föräldrar kan om det gäller små barn kontakta BVC, och om det gäller äldre barn ta kontakt med BUP.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Stressjukdomarna ökar

Mer i ämnet