Dagersättning för asylsökande har inte höjts på 28 år

Uppdaterad
Publicerad

Den dagersättning som asylsökande eller skyddsbehövande från krig får sin första tid i Sverige har inte höjts på 28 år. En av dem som lever på den är Marina Rohozhnikova som kom till Sverige med sina två barn och svärmor från Charkiv i mars i år. Hon är en av många som tycker att det är svårt att leva på den summa som dagersättningen ligger på idag. 

Marina kan inte handla i vanliga mataffärer utan är hänvisad till Stockholms Stadsmissions subventionerade mataffär Matmissionen. Utöver det får hon hjälp av välgörenhetesorganisationer och föreningar med det hon behöver för att få livet att gå ihop. Svårigheten att få pengarna att räcka tar mycket tid i vardagen eftersom jag behöver åka runt och skaffa billiga kläder och förbrukningsvaror, menar Marina. 

– Varje dag vaknar jag och undrar vad som har öppet idag. Vilka välgörenhetsorganisationer kan jag åka till? Jag behöver hela tiden blöjor, för jag har två småbarn. Blöjor får man köpa tio åt gången. Det tar en dag att åka till Matmissionen. Resan dit, inköpen, och resan tillbaka.

Dagersättning är de pengar asylsökande får innan de fått sin asyl prövad eller de pengar en skyddssökande från krig som kommer hit enligt massflyktsdirektivet, får per dag under ett tillfälligt uppehållstillstånd.

För en ensamstående vuxen blir det ca 2 130 i månaden. För Marina, hennes två barn och svärmor blir det ca 5 900 i månaden vilket ska räcka till mat, kläder, sjukvård, medicin, förbrukningsvaror, telefonkostnader och andra personliga utgifter.

– Jag kanske inte har lärt mig hushålla med pengarna, fast jag har försökt spara. Pengarna räcker i 20 dagar och sedan är de slut, säger Marina Rohozhnikova.

En utredning 2009 konstaterade att nivån var låg 

I rapporten Aktiv väntan – asylsökande i Sverige fastslog man att dagersättningen var svår att leva på: 

”Ett problem med dagens biståndsregler är att nivåerna för dagersättningen har varit oförändrade sedan år 1994. De får i dagens läge anses låga och svåra att leva på.”

Enligt SCB:s konsumentprisindex har levnadsomkostnaderna i Sverige däremot stigit med nästan 50 procent från 1994 fram till juni i år. Riksdagens utredningstjänst har, på uppdrag av Vänsterpartiet, jämfört de svenska ersättningsnivåerna med Norge, Sverige, Finland, Danmarks och Tysklands och där framgår att Sveriges dagersättning ligger lägst i alla kategorier.

Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill inte höja dagersättningen. Liberalerna och Centerpartiet är däremot öppna för att se över nivåerna och Miljöpartiet och Vänterpartiet vill se en högre dagersättninge. 

Levde ett gott liv i Charkiv

Marina som är utbildad ekonom levde ett gott liv med ett bra jobb i Charkiv innan kriget kom. Hennes man är kvar i Ukraina i väntan på att tvingas rycka in i kriget. Pengarna de tjänade i gick åt till förskolor, vardagslivet och flykten efter att de tvingades sluta jobba. 

– Vi födde barn och satte dem i bra förskolor. Vi reste, vi köpte bostad och bil. Vi visste ju inte att det skulle bli så här.

Även om vardagen här är svår tycker hon ändå att hon haft tur med hjälp från stödorganisationer och svenska familjer. Men just nu oroas hon över pengarna och den kommande vintern.

På boenden där mat ingår är dagersättningen

24 kr/dag för vuxna ensamstående

19 kr/dag per person för vuxna som delar hushållskostnader

12 kr/dag för barn t.o.m. 17 år.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.