Bilder ur polisens förundersökning

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Varför har sprängningar blivit ett av gängens främsta vapen? Här är några av förklaringarna. Foto: Polisens förundersökning

Därför är sprängningar ett av gängens främsta vapen

Uppdaterad
Publicerad

Sprängningar leder inte bara till fysiska och psykiska skador för de drabbade utan kostar också samhället hundratals miljoner kronor.

– Explosivt våld är väldigt unikt för Sverige, säger kriminologen Ardavan Khoshnood.

Under 2023 fram till i dag har det inträffat 174 sprängningar i Sverige, varav 120 riktade mot bostadshus. Fortfarande sker fler skjutningar än sprängningar i Sverige.

– Men sprängningar har alltid funnits med parallellt med skjutningar och har varit ytterligare ett sätt för gängen att visa sin makt, säger han.

Sprängmedel stjäls från byggarbetsplatser

Majoriteten av sprängningarna i den kriminella miljön har skett med civilt sprängmedel, ofta stulet från byggarbetsplatser.

– Vi har kunnat visa på hur brister i lagar och hantering av sprängmedel göder de kriminella gängen med byggdynamit, säger Dagens Arbetes reporter Johanna Edström som tillsammans med David Lundmark granskat var sprängmedlet som använts i sprängdåden kommer från.

En utpekad förklaring till att det ser ut som det gör är bristen på resurser och kompetens hos kommunerna som är ansvariga för tillsyn och tillstånd att hantera explosiva varor. 2010 flyttades ansvaret från polisen till kommunerna.

– Många menar att det är det vi ser konsekvenserna av idag. Redan på den tiden flaggade remissinstanser för att dynamit skulle kunna hamna i orätta händer, säger Johanna Edström.

Förtydligande: I en tidigare version uppgavs att inget annat land i Västeuropa har fler sprängningar än Sverige. Även Nederländerna har stora problem med sprängningar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.