Prepping handlar grovt om att vara förberedd på katastrofer och att bygga upp ett eget lager av förnödenheter.
Rörelsen har sitt ursprung i USA och det kalla krigets risk för ett kärnvapenkrig. Där har prepping mycket handlat om vapen och hur man försvar sig själv och sina närstående när och om katastrofen blir ett faktum.
Synen på prepping har förändrats
Ett vanligt missförstånd är preppers är vapenfanatiker som byggt en bunker under huset och haft en vapenarsenal värdigt ett svenskt mobiliseringsförråd från kalla kriget.
LÄS MER: Svenskar dåliga på krisförberedelser
Begreppet har dock vidgats och handlar idag mer om att vara förberedd på kriser och naturkatastrofer. Intresset för prepping har ökat rejält de senaste åren och Andreas, som trots att han bloggar om prepping inte gillar ordet prepping.
– Jag tycker inte om den benämningen utan jag föredrar att kalla det för personlig krisberedskap, säger han.
Andreas driver till vardags ett företag inom IT-branschen och preppingen är ett intresse som vuxit de senaste åren. Han driver bloggen urvaken.com, där han delar med sig av tips och erfarenheter.
– Strax innan Lehman Brothers kollapsade läste jag mycket ekonomi och belåning och de dåliga krediter som låg bakom finanskrisen. Många ekonomer varnade för en härdsmälta och några pratade också om hur man själv skulle förbereda sig för en kollaps. Jag började tänka i de banorna och då föddes mitt intresse, säger Andreas.
Många är dåligt rustade
Något som också bidragit till Andreas intresse för prepping är nedmonteringen av civilförsvaret och han menar att många idag är dåligt rustade inför en samhällskris, en uppfattning som också delas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– När civilförsvaret avskaffades var tanken att medborgarna själva skulle vara ansvariga för en kris, men den bollen plockades aldrig upp av myndigheterna utan det blev ett vakuum.
LÄS MER: Så blir du bättre rustad för krisen
Inte sedan Andra världskriget har Sverige varit drabbat av en kris som omfattat hela landet och i mitten av 1900-talet var Sveriges självförsörjande i betydligt högre grad än i dag. Det faktum att många av de svenskar som upplevde krigsåren nu är döda tror Andreas bidrar till den dåliga kunskapen om krisförberedelser.
– Det är vanligt att man tror att någon annan ska lösa kriserna och det går hand i hand med att vi inte har varit utsatta för någon kris sedan Andra Världskriget. Ta stormarna Per och Gudrun och skogsbranden i Sala. Då kunde vi avsätta resurser från andra delar av landet dit.
”Går hand i hand”
De senaste årens försämring av säkerhetsläget i och omkring Östersjön har satt fokus på försvarsfrågan och en militär upprustning av Gotland och ett återinförande av värnplikten är nu aktuella.
Andreas menar dock att den försvarsdebatten i Sverige handlar för mycket om upprustning av det militära försvaret och för lite om en upprustning av totalförsvaret.
– Den civila och militära beredskapen går hand i hand och pratar man om ökade anslag till försvaret utan att prata om totalförsvaret är man ute och cyklar, menar Andreas.
Bästa tipsen för nyfikna
För den som vill stärka sin egen krisberedskap så är Andreas råd att sätta sig ner i lugn och ro med papper och penna och fundera över hur ens liv ser ut och vilka behov man har.
– Börja med att se vad du har hemma. Har du ett spritkök? Har jag en sovsäck? Vill jag ha mitt morgonkaffe och hur ska jag tillaga det?
Andreas nämner fyra basala behov som man bör kunna tillgodose vid en kris: Skydd, värme, livsmedel och kommunikation.
– Det viktigaste är att tänka till. Vad gör jag om strömmen går? Det handlar om sunt förnuft och förebyggande. Det är som med vinterdäcken på bilen. Man sätter inte på dem för att man tror att man ska krocka, utan som en förebyggande åtgärd för att undvika att krocka.