Klimatförändringar, terrorhot och ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i vårt närområde är händelser som snabbt kan komma att ställa vår tillvaro på ända. Trots det saknar många kunskap om hur de skulle klara sig vid en kris.
– Den generella kunskapsnivån är låg. Många vet inte hur de ska förbereda sig för ett långvarigt elavbrott. Många tror att man inte kan påverka sin egen säkerhet vid en samhällskris, säger Christina Andersson, som arbetar med riskkommunikation på MSB.
Ny kampanj planeras
Att riskmedvetenheten är låg visar också en undersökning som MSB genomförde 2015. Där svarade 45 procent av de tillfrågade att de inte gjort några förberedelser för ett långt strömavbrott. Undersökningen visade också att många trodde att de inte skulle drabbas av en kris.
Frågan är fortfarande aktuell och nu vill MSB öka svenskarnas krismedvetenhet. I maj planerar myndigheten en landsomfattande informationskampanj, bland annat genom informationsmaterial och aktiviteter i samarbete med kommunerna.
– Vi måste fråga oss hur vi är rustade att möta hoten nu och i framtiden och hur ska vi klara det tillsammans, säger Christina Andersson.
Ställ dig frågan
Myndigheten rekommenderar varje svensk att öka sin krisberedskap för händelser som kanske inte är så dramatiska som ett krig eller en allvarlig naturkatastrof utan för mer realistiska saker som ett långvarigt elavbrott och störningar i det kommunala vatten och avloppsnätet. MSB uppmanar alla att klara sig själva i minst 72 timmar vid sådana händelser.
– Hur klarar jag mig i en vardag som blir besvärlig. Hur skulle mitt hushåll klara sig? säger Christina Andersson, som arbetar med riskkommunikation på MSB.
Det kan handla om att ha lagrat vatten och mat och att ha sovsäckar, varma filtar och värmeljus när temperaturen snabbt sjunker i hemmet. Christina Andersson uppmanar alla att ställa sig de frågorna.
– Jag skulle absolut rekommendera att alla som har förmågan bör ha ett förråd hemma, som kan komma till användning vid en kris. Det minsta du gör är bättre än ingenting och det är ett första steg i att stärka sin krisberedskap, säger hon.
Kan ändras snabbt
De senaste åren har det säkerhetspolitiska läget i vårt närområde försämrats och en upprustning av försvaret har blivit en större politisk fråga.
Samtidigt knakar EU–samarbetet i fogarna efter Storbritanniens beslut att lämna unionen. Vi har de senaste åren också upplevt en flyktingvåg i Europa, som tagit både politiker och människor på sängen. Förändringar kan komma snabbt och plötsligt.
Så sent som i januari varnade Försvarets Radioanstalt, FRA för att utländska spioner förberett en hackerattack mot elnätet, som om de blir verklighet kommer att få allvarliga konsekvenser för samhället.