I Sverige har pensionsåldern höjts successivt. Från och med i år har åldern då allmän pension tidigast kan tas ut höjts från 62 till 63 år. Även åldern för när garantipension, bostadstillägg och inkomstpensionstillägg kan börja betalas ut har höjts, från 65 till 66 år.

Från och med 2026 införs dessutom fler nya regler för pensionsåldern. Tidpunkterna för när man kan ta ut sin allmänna pension kommer att styras av en så kallad riktålder, vilken kopplas till den förväntade medellivslängden. Det kommer att innebära ytterligare höjningar.

Ändå har vi inte sett några demonstrationer som motsvarar reaktionerna i Frankrike. Ett skäl till det kan vara fackförbundens roll i Sverige.

– Vi har ett annat system vad gäller hur våra arbetsförhållanden och villkor bestäms. Om man jämför med Frankrike som inte har det systemet protesterar de mot lagstiftaren – vi förhandlar med arbetsgivarparten, säger Madelene Meramveliotaki, vice ordförande på Vårdförbundet.

– I Frankrike är betydligt färre medlemmar i facket. De har då lite mer konfliktinriktade sätt att uppnå förändringar, säger Mattias Wahlström, sociolog vid Göteborgs universitet.

Viktigare med bättre arbetsvillkor

Madelene Meramveliotaki menar också att många i Sverige har förståelse för att vi måste arbeta längre. Inom hälso- och sjukvården är det stora problemet i stället arbetsbelastningen, menar hon.

– Det måste ske förändringar för att våra medlemmar ska orka arbeta ett helt yrkesliv.

Hon får medhåll av Handels pressekreterare Fritjof Carlsson-Brandt:

– Om man ska kunna jobba till 67 år kan inte arbetsmiljön vara dålig. Det är tuffa arbeten och där är vår roll att se till att våra arbetsgivare och politiken förstår det.

Han fortsätter:

– Det är i förhandlingsrummen som vi når de bästa resultaten. Sedan har vi styrkan att strejka eller protestera om det behövs, men det gör vi sist i sådana fall.

Se en lista på vad som kan få oss att protestera mer i klippet ovan.