Charlotta Friborg, progamchef SVT Riksnyheter Foto: Stina Stjernkvist, SVT

Därför granskar SVT Nyheter skyddet av hedersutsatta flickor

Uppdaterad
Publicerad

Unga hedersutsatta flickor som blir slagna, som flyr sina familjer och som sviks också av det samhälle de vuxit upp i. Det är en verklighet i Sverige som SVT Nyheter nu granskar.

Under flera månader har våra reportrar följt flera unga kvinnor som lever gömda i Sverige – undan från sina familjer men också undan från samhällets insatser. De vågar inte vittna mot sina förövare och de vågar inte heller lita på att de får skydd.

Det har hänt att flickor som omhändertagits av sociala myndigheter fått sin placeringsort röjd av myndigheterna. Vissa lever fortfarande gömda och vi kan inte berätta hela deras berättelse eftersom de just nu är oskyddade.

Nyhetsbloggen

Blir grövre om de vägrar att bli bortgifta

SVT Nyheters granskning visar att 15 procent av barnen som tvångsomhändertas på grund av familjeförhållanden, blir det på grund av hedersrelaterat förtryck och våld.

Vårt grävteam har djupstuderat domar för att försöka förstå vilket våld och förtryck som unga utsätts för. De vittnar om allt från bestraffningar för att de inte klär sig kyskt, frihetsbegränsningar på sociala medier och regler för vem de får umgås med.  Vi kan visa hur flickor bestraffas för att de yppar en åsikt eller för att de vill leva ett jämställt liv på samma sätt som sina bröder.

SVT Nyheters granskning visar att våldet mot flickorna blir grövre om de vägrar att bli bortgifta. Vi intervjuar flickor som berättar om grov misshandel med bälten och sladdar. Till och med skållningar förekommer. Exemplen är skrämmande många.

De som ska hjälpa lyssnar sällan på flickorna själva

SVT:s granskande reportrar har med hjälp av experter försökt förstå var samhället brister och vad som behövs.

Experterna är eniga om att de som ska hjälpa och stötta alltför sällan lyssnar på flickorna själva. “De vet mycket mer än vi om vad som egentligen är farligt”, säger polisen Hilda Ramsten.

20 år sedan mordet på Fadime

I januari är det 20 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far för att hon ville leva ett självständigt liv. Hon visade stort mod när hon berättade om den förkvävande hederskulturen. Efter mordet på Fadime var det många som lovade att aldrig glömma hennes öde, som lovade att skydda unga människor från hedersrelaterat förtryck.

SVT Nyheters granskning visar att det är lång väg kvar. Våra grävande reportrar skildrar de hedersförtryckta flickornas mycket begränsade liv. Vi ger röst åt dem som inte får tala fritt eller bestämma över sina egna liv. Som inte kan visa sina ansikten eller berätta var de är utan att riskera sitt liv.

Det är hederskulturen och de familjer som lever efter den som bär skulden för de brott som flickorna utsätts för. Men samhället har ett särskilt ansvar att skydda unga som utsätts för grova och systematiska övergrepp.

Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersförtryck

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Hedersförtryck och hedersvåld

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyhetsbloggen

Mer i ämnet