• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Skelleftehamn och Örviken i Skellefteå kommun, Västerbottens län. Det brinner i ett industriområde med kraftig rökutveckling till följd. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Västerbotten.

Därför tar Agenda upp narkotikafrågan som drivkraften bakom gängbrottsligheten

Uppdaterad
Publicerad

Narkotikan spelar en mycket viktig roll för de senaste årens omfattande gängbrottslighet. En kriminalitet som gång på gång gör sig påmind med sprängningar och skottlossningar – bara den senaste veckan har en serie sprängdåd inträffat bland annat i Helsingborg, Landvetter och Malmö, där också en person sköts till döds.

Mycket tycks handla om uppgörelser i den undre världen, uppgörelser som oftast är relaterade till droghandeln.

Det finns gott om droger i Sverige idag. Polisens och tullens beslag av droger som cannabis, kokain och amfetamin har femfaldigats under 2000-talet, från drygt 11 000 beslag år 2000 till 56 000 beslag under 2017. Samtidigt har antalet anmälda narkotikabrott också ökat snabbt, särskilt de allra senaste åren.

Och det finns gott om unga killar som utnyttjas av äldre på en allt mer desperat drogmarknad med dumpade priser. Det är inte ovanligt med 10-20 konkurrerande knarkförsäljare i samma stadsdel. 

Nyhetsbloggen

Agenda har besökt Kris i Södertälje, Kriminellas revansch i samhället, för att träffa några av killarna och de yngre männen som säljer och använder droger. Killar som nu säger att de vill lämna sina kriminella liv.

I vår studio finns två gäster som är mycket kunniga kring orsakerna bakom gängbrottsligheten. De kommer att ge sin bild av narkotikans betydelse.

Poliskommissarie Lennart Karlsson har 25 års erfarenhet som narkotikapolis. Idag är han ordförande i Svenska narkotikapolisföreningen. Han har sett hur droghandeln och missbruket har gått ner i åldrarna och menar att det är en ny trend att äldre gängbrottslingar strategiskt utnyttjar yngre för att sälja knark.

Kriminologen Camila Salazar Atías har arbetat många år med avhopparverksamhet på Fryshuset i Stockholm. Hon anser att droghandeln håller på att bli normaliserad för många unga.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) finns också på plats för en intervju i Agendas studio.

Vi har också träffat Anne och hennes 14-årige son Emil. Båda har lämnat drogberoende och kriminalitet bakom sig. Nu arbetar de för att hjälpa andra att ta sig ur den situation som de själva varit i.

Rättelse: Efter vår sändning har vi uppmärksammats på att Camila Salazar Atías stod på en socialdemokratisk valsedel inför riksdagsvalet 2018. Vi har också fått veta att hon i dag är aktiv i en socialdemokratisk förening i Stockholm stad som ägnar sig åt kriminalpolitik. De uppgifterna borde ha funnits med i vår presentation av henne, även om Camila Salazar Atías medverkade i programmet i sin roll som kriminolog anställd på Fryshuset.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Nyhetsbloggen

Mer i ämnet