Anders Hultin driver skolkoncernen Watma. Han har funnits med i friskolebranschen från start, när han som moderat tjänsteman i regeringskansliet var med och utformade friskolereformen under Bildtregeringen på 1990-talet. Men företagare blev han 2013 när han som vd satte John Bauerkoncernen i konkurs och därefter köpte ut fyra av skolorna från konkursboet.
Därefter har koncernen expanderat kraftigt med bland annat grundskolekedjan Nordic International School.
Köpte våffelstuga i Åre
I koncernen finns också dotterbolaget Nordic Leisure, som köpte en våffelstuga i Åre i september 2020. SVT:s granskning visar att det skett med hjälp av koncernbidrag från skolverksamheten.
Totalt har 20 miljoner kronor gått i koncernbidrag från utbildningsverksamheten till moderbolaget de senaste tre åren. En del av pengarna har sedan gått vidare till Nordic Leisure. Totalt har Nordic Leisure fått 2,8 miljoner kronor. Bolaget köpte våffelstugan för 5,2 miljoner.
– Jag tycker det är tveksamt med den här typen av transaktioner. Skolpengen ska ju gå till skolverksamhet, det är ju själva basen, säger skolminister Lotta Edholm (L).
Anders Hultin vill inte bli intervjuad av SVT, men skriver i en kommentar att ”den vinst som uppstår i ett företag efter att kostnader har dragits av disponeras av ägaren eller återinvesteras i verksamheten.”
Köpte tomter i skärgården
En annan skolföretagare, Per Egon Johansson, har också en bakgrund i regeringskansliet under Bildtregeringen, som kristdemokratisk statssekreterare. Han driver Raoul Wallenbergsskolorna i bolaget Almwik.
SVT:s granskning visar att han har låtit skolkoncernen köpa tomter av honom själv för 3 miljoner kronor på Blidö i Stockholms skärgård. Tomterna ligger intill hans eget lantställe. Han köpte hela området 2001. SVT hittar tomterna i koncernens dotterbolag Almwik Fastigheter. Den första sålde han dit 2014. Därefter har han sålt två tomter till.
– Skolpengen har inte varit en del av det här, säger Per Egon Johansson.
”Spelar ju ingen roll”
Men SVT:s granskning visar att fastighetsbolaget även äger en skolfastighet i Skövde. Så en av skolverksamheterna i koncernen har betalat hyra till fastighetsbolaget, för en del av skolpengen.
– Det är korrekt. Men hyra ska en verksamhet betala ändå. Och det spelar ju rimligen ingen roll vart den hyran går, om jag väljer att låta den hyran gå in i ett fastighetsbolag som jag själv äger spelar ju ingen roll för den verksamhet som bedrivs, säger Per Egon Johansson.
Men hade det inte varit bättre att de pengarna gick tillbaka in i skolan igen i stället för till de här skärgårdstomterna?
– Men det hade ju inte spelat någon roll för verksamhetens skull, säger Per Egon Johansson.
Men du har ändå tjänat 3 miljoner på detta?
– Jag har fått en intäkt till mig privat, på 3 miljoner kronor, det är alldeles korrekt, och det har jag då använt genom att utveckla så att säga den verksamheten som finns därute på Blidö, säger Per Egon Johansson.
Vet du mer? Här kan du tipsa SVT Nyheters granskande reportrar
Detta är skolpengen
Varje elev har en skolpeng som vandrar med eleven när den byter skola. Idag får fristående och kommunala skolor samma grundbelopp per elev från kommunens budget. Skolpengens belopp kan variera från kommun till kommun.
När friskolereformen infördes 1992 under Bildtregeringen fick friskolorna 85 procent av kommunens kostnad för en genomsnittlig elev. Då motiverades den lägre skolpengen med att kommunerna hade ett större ansvar att på kort tid erbjuda nyinflyttade elever platser och därför hade högre kostnader.
Under Perssonregeringen 1997 höjdes skolpengen till 100 procent, så friskolor och kommunala skolor fick likvärdig skolpeng för eleverna. Höjningen kom med skärpta krav på friskolorna om att vara öppna för alla, inte ta ut avgifter för skolundervisningen och att erbjuda likvärdig skolhälsovård som den kommunala skolan.
Förra året kom Riksrevisionen med en utredning om skolpengen, deras sammanfattande bedömning är att regelverket i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. Utredningen föreslog att regeringen utreder en nationellt bestämd schablon till friskolorna.