På nätet finns sidor och grupper för föräldrar som är kritiska till skolplikten och förespråkar hemundervisning utanför skolan. De kallas för ”oskolning” eller ”självstyrd inlärning”, ett lärande utan läroplan där barnen själva bestämmer över vad de ska lära sig.
Rebecka Koritz är en av över 700 medlemmar i en svensk Facebook-grupp för personer som är intresserade av detta. Hon är universitetsutbildad språklärare och bor sedan 2003 i Mexiko med sin 13-årige son.
– Vi anser att man lär sig bättre när man själv får bestämma vad det är man vill lära sig, vad man vill lägga sin tid på. Vi lär oss bättre av att göra saker rent praktiskt, alltså av rena erfarenheter än att bara sitta och läsa om teori, säger Rebecka Koritz.
– När man pratar om självstyrd inlärning i praktiken så är det exempelvis aldrig så att jag frågar min son ”Teo, vad vill du lära dig i dag?”. Jag frågar ”Vad vill du göra i dag?”. Därför att för barn så är lärande någonting som de gör hela tiden, från att de föds.
Ifrågasätter ”det heligaste vi har”
Kortiz har också startat och driver en skola som bygger på självstyrd inlärning i Mexiko.
Facebook-gruppen består av en blandad skara människor, inte bara i Sverige utan utspridda över hela världen. Det som förenar dem är enligt Rebecka Koritz att de är väldigt hängivna och engagerade föräldrar som vill det bästa för sina barn och som vill att de ska få lära sig på egna villkor.
– Det är kritiska tänkare, folk som ifrågasätter, folk som vågar ifrågasätta kanske det mest heliga vi har i dag i Sverige som är skolan.
Kritiska till skolplikten
Men svensk skollag tillåter inte denna typ av utbildning. I dag krävs det synnerliga skäl för att få hemundervisning i Sverige. Sedan skollagen skärptes 2011 är det endast tillåtet om man är sjuk eller om man av andra skäl inte kan vara i skolan under en längre period.
Varför är ni emot skolplikten?
– Vi är emot den därför att vi anser att det är skillnad på plikt och på rätt. Man lär sig inte särskilt bra under tvång. Man måste ju minnas att skolan har aldrig någonsin varit för barnens skull, den finns ju till för samhället. Så när man pratar om en skola för alla så vore ju det fantastiskt, det vore ju en dröm. Alla föräldrar skulle ju vilja att deras barn fick plats i skolan. Men nu är det ju inte en skola för alla, säger Rebecka Koritz.
SVT Nyheter har tidigare berättat att gruppmedlemmar ger varandra tips på hur man kommer undan skolplikten och slipper ha sina barn i svensk skola. Men personerna bakom gruppen säger att det inte finns någon medlem som bryter mot lagen genom att hemundervisa sina barn i Sverige, åtminstone inte som de känner till.
Svenska familjer flyttar utomlands
Flera medlemmar säger sig också ha flyttat utomlands eller överväga att göra det för att ha möjlighet att undervisa sina barn så som man själv önskar.
De senaste åren har det skrivits om fenomenet ”skolflyktingar”. Flera svenska familjer har flyttat till Åland – där man har läroplikt i stället för skolplikt. Det betyder att föräldrar har rätt att undervisa barnen hemma, bara man anmäler ärendet till kommunen och följer läroplanen.
Överlag finns det lite forskning när det gäller barn som fått undervisning i hemmet. Några amerikanska forskare har gått igenom kunskapsläget och konstaterat att de slutsatser man kan dra är att hemundervisade barn tenderar att ha bättre verbal förmåga men sämre kunskaper i matematik. Generellt är det också så att hur bra dessa barn klarar sig beror på föräldrarnas utbildning och förutsättningar.
Utbildningsministern vill inte ändra något
Sverige har en sträng skollag jämfört med många andra länder där regelverket är mer generöst och gör det möjligt för föräldrar att hemundervisa sina barn. Men utbildningsminister Anna Ekström (S) ser inga skäl att ändra lagen.
– När skollagen skärptes 2010, 2011, då var ju en väldigt viktig orsak att barnens rätt till utbildning, barns rätt till undervisning går före föräldrarnas rätt att bestämma över barns religiösa och filosofiska utveckling och det tycker jag är ett argument som jag ställer upp på, säger Ekström.
Vad gäller kring skolplikten?
Skolplikt innebär att barn ska delta i skolans verksamhet. Den gäller i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan och omfattar barn som är eller ska vara folkbokförda i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481).
Om det finns synnerliga skäl kan hemkommunen bevilja undantag, exempelvis om eleven har flyttat hit från ett annat land och vill slutföra den pågående terminen i sitt gamla land, vid en längre resa, filminspelning eller dylikt. Begreppet ”synnerliga skäl” innebär att bestämmelsen ska tillämpas med stor restriktivitet.
För att detta ska beviljas krävs att den verksamhet som erbjuds barnet framstår som ett fullgott alternativ till utbildningen i till exempel grundskolan.
Hemundervisning är inte ett begrepp som finns i skollagen. Men ibland används det i stället för det som kallas särskild undervisning i hemmet eller på annan lämplig plats. Det är en undervisningsform som bara är till för elever som inte kan delta i vanligt skolarbete på grund av sjukdom eller liknande skäl.
I dagligt tal används begreppet hemundervisning ibland när vårdnadshavare inte vill att deras skolpliktiga barn ska gå i skolan utan undervisas hemma eller på någon annan plats.
Vårdnadshavare som låter sina barn undervisas hemma i stället för att gå i skolan bryter mot skollagen.
I Regeringens proposition 2009/10:165 om ny skollag som överlämnades till riksdagen 2010 står det är ”regeringens uppfattning att det i dag inte finns något behov av en bestämmelse i skollagen som ger utrymme för hemundervisning på grund av religiös eller filosofisk uppfattning hos familjen”. Vidare slår man fast att det ”framgår av praxis att staten inte behöver respektera en övertygelse hos föräldrarna som står i strid med barnets rätt till undervisning”.
Om familjen flyttar utomlands permanent, och därmed inte längre är folkbokförd i landet, upphör skolplikten. Skolplikten upphör även i de fall då barnet fortfarande är folkbokfört i landet men där hemkommunen bedömer att barnet ”varaktigt vistas utomlands”.
Skolans författningar innehåller ingen definition av vad som avses med varaktigt. Det finns två tidigare domstolsavgöranden som kan ge viss vägledning men exakt var gränsen går mellan en längre utlandsvistelse och att bo varaktigt utomlands är oklart.
När barnet kommer tillbaka till Sverige har det samma rätt till utbildning som alla andra elever.
Källa: Skolverket och riksdagen.se