Vården riskerar att missa deppiga pappor: ”Det är så man skäms”

Uppdaterad
Publicerad

Alla pappor och icke-födande föräldrar ska erbjudas enskilt samtal efter förlossningen, men SVT:s enkät med landets regioner visar att chansen till stöd avgörs utifrån var i landet du bor.

– Det räcker inte med frivilliga riktlinjer, depressioner är nästan lika vanligt hos nyblivna pappor som hos mammor, säger psykologen och forskaren Maude Johansson.

Runt 1 av 10 svenska pappor får depressiva symtom efter förlossningen, det visar forskning från Linnéuniversitetet och Centrum epidemiologi och samhällsmedicin och Karolinska Institutet. Till skillnad från mammorna kan pappornas symtom komma senare i föräldraskapet.

– I över 20 år har vi screenat nyblivna mammor för förlossningsdepression, men det är först nu som regionerna börjat erbjuda papporna samtal om sin roll som förälder. Det är så att man skäms, säger Helena Nyström som är barnhälsovårdssamordnade i region Kronoberg. 

Nya riktlinjer

Den 1 januari 2019 fick barnhälsovården nya nationella riktlinjer: alla icke-födande föräldrar ska få ett enskilt samtal 3-5 månader efter förlossningen. Syftet är att ha ett bredare samtal om den nya rollen som förälder och att vården tidigt ska kunna ge stöd där det behövs.

Men trots att riktlinjerna funnits i 1,5 år visar SVT:s enkät att vissa regioner inte ens har börjat att kalla papporna till samtal, bland annat i region Gävleborg och Halland. Och majoriteten av regionerna började först vid årsskiftet – men bara delvis – vilket ytterligare försenats av corona-utbrottet.

Samtidigt vittnar flera regioner om att pappornas möten med vården nu är ännu färre än vanligt, de får ofta inte följa med på kontroller eller sova över vid förlossningen.  

– Vården är inte jämlik, vare sig mellan könen eller mellan olika regioner. Att uppmärksamma pappornas mentala hälsa är A och O, det påverkar hela familjen, säger Maude Johansson som är psykolog och forskare på Linnéuniversitetet.

Svårt be om hjälp

Maude Johanssons erfarenhet är att många pappor har svårt för att be om hjälp eller att sätta ord på den stora förändring som ett barn innebär, då inte vill jämföra sig med mammans kamp.

En nybliven förälder – som gärna hade sett mer vårdsamtal med fokus på papparollen – är den tidigare Paradise Hotel-stjärnan Robin “Mos” Andersson, som är aktuell i dokumentären Pappa Mos, SVT Edit.

–  Någonting som jag kan tycka är lite konstigt är varför barnmorskan inte frågar mig någonting?  Vi är ju trots allt partners och vi gör detta tillsammans, säger Robin Andersson.

FAKTA: Tecken på depression efter förlossningen

Vid en depression är du nedstämd nästan varje dag i mer än två veckor. Du känner dig nedstämd större delen av tiden.

Du kan känna igen dig i ett eller flera av följande påståenden:

  • Du kan ha svårt att känna glädje. Sådant som du tidigare tyckt om att göra är inte längre roligt.
  • Du har problem med sömnen och är mycket trött, utan energi och har svårt att koncentrera dig.
  • Du har skuldkänslor och känslor av hopplöshet. Du känner dig värdelös.
  • Humöret växlar. Du känner ångest, stark oro eller panik.
  • Du går upp eller ner i vikt, har svårt att äta eller småäter hela tiden.
  • Du orkar kanske inte sköta din hygien och kan även ha svårt att orka ta hand om barnet.
  • Det är jobbigt att träffa vänner och närstående.
  • Du har tankar om att skada dig själv eller barnet.

Källa: 1177 Vårdguiden

FAKTA: Så ser det ut i din region

SVT har frågat alla 21 regioner om de följer riktlinjerna om att ge enskild samtal till den icke-födande föräldern 3-5 månader efter förlossningen.

NEJ, inga eller väldigt få kallas

  • Gävleborg
  • Halland
  • Jönköping
  • Värmland
  • Norrbotten
  • Östergötland

NEJ, alla kallas ej, eller är inte fullt igång

  • Blekinge
  • Västra Götaland
  • Kalmar
  • Kronoberg
  • Skåne
  • Västmanland
  • Örebro
  • Västernorrland
  • Sörmland
  • Jämtland Härjedalen
  • Dalarna

JA, samtliga eller nästan alla kallas

  • Gotland

OKLART, har inga siffror

  • Stockholm
  • Uppsala

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.