Brottsförebyggande rådet har analyserat samtliga fall, både uppklarade och ouppklarade, av fullbordade mord, dråp och misshandel med dödlig utgång som skett i Sverige mellan 1990 och 2014. I snitt dödades 107 personer per år mellan 1990 och 1994 jämfört med 80 personer i snitt per år mellan 2010 och 2014.
Med hänsyn till att befolkningen ökat med omkring en miljon människor från 1990 till 2014 innebär det att antalet offer för dödligt våld minskat med närmare en tredjedel från början av 1990-talet till början av 2010-talet (Se faktaruta).
Färre alkoholrelaterade mord
Det rapporteras ständigt om att människor faller offer för olika våldsbrott, inte minst i samband med kriminella konflikter, hur går det ihop med att det dödliga våldet minskar?
– Det vi kan se är att både det alkoholrelaterade dödliga våldet mellan män, som ofta sker med kniv eller andra tillhyggen i privatbostäder och det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har minskat. Det är den vanligaste typen av dödligt våld i Sverige och när det minskar så minskar det dödliga våldet totalt sett. Det betyder att andra fall som får mycket uppmärksamhet, som till exempel skjutningar mellan kriminella kan öka, vilket de gör, utan att det leder till en total ökning av det dödliga våldet, säger kriminologen och forskaren Sven Granath som ansvarar för rapporten.
Inga enkla förklaringar
Men det finns inga enkla förklaringar till varför det dödliga våld som dominerar brottsstatistiken minskar, enligt Sven Granath, men en orsak kan ha att göra med ett förändrat alkoholbeteende.
– Vi kanske dricker lika mycket som tidigare totalt sett men det mer destruktiva intensiva alkoholdrickandet som hänger ihop med allvarligt våld verkar ha minskat i Sverige, säger Sven Granath.
Färre kvinnor faller offer
Det dödliga våldet mot kvinnor i nära relationer har länge legat på en nivå där omkring 17 kvinnor per år dödats genom våld från en närstående. Men i början av 2000-talet började det förändras. Mellan 2008 och 2013 dödades i snitt 13 kvinnor per år av sin partner eller ex-partner.
– Det här är en ganska ny minskning så vi vet faktiskt inte vad den beror på så det måste vi titta närmare på. Om det kan ha med en attitydförändring att göra, det vill säga till exempel eller om de insatser man gör för att förebygga våld i nära relationer nu börjar få effekt.
Dödligt våld med skjutvapen har förändrats
Trots de många skottlossningar och dödsskjutningar som plågat de boende i framförallt Malmö och Göteborg de senaste åren så har antalet personer som skjutits till döds i Sverige totalt sett legat på en relativt konstant nivå, omkring 20 personer per år, sedan början av 90-talet. Det kan förklaras med att det samtidigt som allt fler skjuts till döds med illegala vapen i kriminella konflikter i vissa storstadsområden så har det skett en påtaglig minskning av dödsskjutningarna i andra sammanhang, exempelvis i partner- och familjevåld, där legala, till exempel jaktvapen, har använts.
Inte unikt för Sverige
Att det dödliga våldet har minskat sedan 1990-talet är inte unikt för Sverige. Det har även konstaterats i flera andra europeiska länder enligt BRÅ. Exempelvis Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Finland och Estland. Även i USA och Australien har man noterat en nedgång i antalet människor som fallit offer för dödligt våld.
Trots att mörkertalet när det gäller dödligt våld är litet och uppklarningsprocenten i relation till andra brott är stort (drygt 80 procent) misstror en del människor den offentliga statistiken kring våldsbrott – vad beror det på?
– Dels tror jag att det har att göra med att det handlar om väldigt otäcka händelser som ibland kommer i skov och att man får en känsla av att allt bara blir värre. Dessutom uppmärksammas oftare den typ av dödligt våld som så att säga inte styr statistiken. Det vill säga, de allra vanligaste formerna av grovt och dödligt våld, bland annat dödligt våld mellan missbrukande män, får kanske mindre uppmärksamhet än andra typer av fall, som inte minskar men som inte heller styr den generella utvecklingen, säger Sven Granath.
Så gjordes studien
I studien ingår samtliga polisanmälningar med brottsrubriceringarna mord, dråp (inklusive barnadråp) eller vållande till annans död genom misshandel vilka har följts genom rättskedjan. Både uppklarade och ouppklarade fall har gåtts igenom. Förutom information från rättsväsendet i polisanmälningar, förundersökningar, domar och rättspsykiatriska utlåtanden ingår även data från Socialstyrelsens dödsorsaks- och patientregister i undersökningen.