Ändra juridiskt kön
Det nya lagförslaget vill göra det lättare att byta juridiskt kön. Åldersgränsen ska sänkas från 18 till 16 år, med målsmans godkännande. Det ska inte heller behövas en könsdysforidiagnos – alltså att könsidentiteten inte stämmer överens med det födda könet och att det innebär ett lidande – utan det ska räcka med en vårdkontakt innan.
Det föreslås att en person som har fyllt 16 år ska få det kön som framgår av folkbokföringen ändrat efter en förenklad prövning, genom en i normalfallet enklare medicinsk utredning, av könsidentiteten. En ansökan för ett barn görs av barnets vårdnadshavare med barnets skriftliga samtycke.
Kirurgiska ingrepp
Förslaget innehåller också en förändring som gäller könsbyte genom kirurgiska ingrepp. I dag krävs tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra ett sådant ingrepp. Det ska inte behövas i framtiden.
Ingrepp ska, som i dag, föregås av en utredning inom hälso- och sjukvården och kunna utföras på personer som har fyllt 18 år.
För avlägsnande av könskörtlarna kvarstår åldersgränsen på 23 år, om det inte föreligger synnerliga skäl.
Hur ställer sig partierna till könstillhörighetslagen?
Flera partier ser det som en viktig reform för att förbättra livsvillkoren och stärka friheten för transpersoner.
Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är emot. De andra partierna är för, men inom dem finns intern splittring. Bland annat förs en het debatt inom Socialdemokraterna, där kvinnoförbundet med Annika Strandhäll i spetsen är emot.
Inom Moderaterna har flera anonyma källor vittnat om att statsminister Ulf Kristersson vill se den nya lagen, medan andra i partiets riksdagsgrupp är emot.
Även i Liberalerna har slitningar uppstått där kvinnoförbundet inte tagit ställning i frågan.
Vad är motargumenten mot könstillhörighetslagen?
En av invändningarna är att könsdysforidiagnoser har ökat mycket de senaste tio åren, och att det inte är helt klarlagt vad det beror på. I en reservation skriver KD och SD att psykiatrisk samsjuklighet är vanligt hos de som söker vård för könsdysfori.
En annan invändning är att frågan behöver utredas mer innan man fattar beslut. Byte av juridiskt kön görs enligt motståndarna till något lättvindigt, vilket öppnar för missbruk.
När ska nya lagen om könstillhörighet träda i kraft?
Lagen ska träda i kraft den 1 juli 2025.
Hur ser liknande lag ut i övriga norden?
Norge: 2016 blev det möjligt för norska medborgare från 6 års ålder att byta kön i folkbokföringen. Barn mellan 6 och 16 år behöver minst en vårdnadshavares godkännande för att genomföra ändringen. Bytet görs genom att fylla i en blankett och det finns inget krav på någon utredning.
Danmark: 2014 infördes en könstillhörighetslag som baseras på självidentifikation. En person upplever sig tillhöra det andra könet kan från dagen den fyllt 18 år tilldelas ett nytt personnummer. För det krävs en skriftlig förklaring om ens önskan, som den sökande efter ett halvårs reflektionsperiod slutligen kan bekräfta. Slopandet av betänketiden och en sänkning av åldersgränsen utreds.
Finland: I april 2023 infördes en ny translag som skiljer på den medicinska och juridiska processen. Numera har finländare från dagen de fyllt 18 år rätt att anmäla en ändring av sitt juridiska kön. Den tidigare lagen krävde både en medicinsk diagnos och tvångssterilisering, vilket kritiserades från bland annat människorättsorganisationer för att strida mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Island: 2019 antogs en lag om ändring av det registrerade könet, som innebär att personer över 15 år har rätt att få sin juridiska könsidentitet ändrad utan prövning. Personer under 15 år kan ansöka om ändring av det registrerade könet med samtycke från sina vårdnadshavare.
