Den gamla fastighetsskatten var populär hos många ekonomer. En skatt som inte var lätt smita undan då det inte gick att flytta sin exklusiva villa till något skatteparadis. Och dessutom var det en skatt som gjorde att de som bodde i de dyraste husen betalade allra mest.
Men branschorganisationen Villaägarna lyckades skjuta fastighetskatten i sank med motiveringen att den slog hårt mot alla pensionärer och alla andra med låga inkomster som inte hade råd att bo kvar i sina hus på grund av fastighetsskatten. Och vi i media hjälpte till med inslag och reportage om äldre som tvingades betala fantasisummor i skatt bara för att deras hus låg i ett område där rika storstadsbor drivit upp priserna för att de ville ha ett sommarhus i skärgårdsmiljö.
Låg bakom valförlusten 2006
Och Socialdemokraternas före detta partiledare Göran Persson har själv sagt att fastighetsskatten var en av anledningarna till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten år 2006. Och när alliansregeringen slopade fastighetsskatten och i stället införde en kommunal fastighetsavgift var många villaägare nöjda.
För avgiften sjönk kraftigt och det märktes på den offentliga sektorns inkomster. Men sedan har kommunernas inkomster stigit kraftigt på grund av att taxeringsvärdena skjutit i höjden och nu betalar alltså de svenska husägarna mer i fastighetsavgift än den gamla fastighetsskatten.
Men bördorna har fördelats på ett helt nytt sätt i det nya systemet och gynnar framför allt de rikaste och medelklassen i storstäderna. För i det gamla systemet hade en villaägare i Stockholm i genomsnitt fått punga ut med 50 000 kronor i fastighetsskatt med dagens taxeringsvärden men slipper nu undan med 7 500 kronor. Och för de som bor i de mest exklusiva villaområdena handlar det förstås om mycket högre belopp. Ändå får alltså kommunerna in mer pengar i det nya systemet. Vilka är det då som får betala?
Det enkla svaret är att det är resten av befolkningen. Över hälften av alla som äger ett hus har nu nått taket vilket har fått konsekvensen att det är många i Vännäs som efter att det nya taxeringsvärdena införs år 2018 betalar lika mycket i fastighetsavgift som de som har en strandtomt på Lidingö eller Djursholm i Stockholm.
Höjt tak kan vara en lösning
Ur ett fördelningsekonomiskt perspektiv är detta inte en ideal lösning som dessutom för med sig en rad andra nackdelar. En förklaring till att huspriserna på hus skenat i storstäderna är effekten av omläggningen av fastighetsskatten. Och flera utländska bedömare som till exempel EU-kommissionen har kritiserat Sverige för att man inte gjort något åt fastighetsskatten.
Vad kan då göras? Villaägarnas förslag är bara ett av många. En annan lösning skulle kunna vara att sänka fastighetsavgiften och finansiera den med ett höjt tak. För med dagens nivå på taket kommer nästan alla svenska villaägare om några år att betala lika mycket i fastighetsavgift. Och så var det inte tänkt att systemet skulle fungera.