Sverige har hittills tagit ställning till, och tecknat avtal med, fem vaccintillverkare. Astra Zeneca, Pfizer, Moderna, Janssen-Cilag och Curevac. Det rör sig om EU-gemensamma avtal.

EU-kommissionen har också avtal för ett sjätte vaccin, men det rör sig om ett optionsavtal som regeringen har möjlighet att ta ställning till i ett senare skede. Det är ett vaccin från Sanofi Pasteur som förväntas komma efter sommaren.

Godkännandet av vaccin mot covid-19 görs i samarbete med de andra EU-länderna. EU:s läkemedelsmyndighet EMA och EU-kommissionen har hittills godkänt vaccinet från Pfizer/Biontech.

Utöver det väntar ytterligare tre ansökningar på att bli godkända av EMA. De är från Astra Zeneca/Oxford, Moderna samt Janssen-Cilag. Modernas vaccin har kommit längre i processen och väntas bli godkänt i början av januari.

Den första leveransen  på omkring 10000 doser av Pfizer/Biontechs vaccin levererades till Sverige i julhelgen och vaccineringen sattes igång den 27 december. Därefter väntas omkring 80 000 doser i veckan levereras.

Totalt har Sverige skrivit avtal om 25,2 miljoner doser. Doserna räcker till fler än antalet personer som bor i Sverige men regeringen vill försäkra sig om att ha tillgång till vaccin även om något vaccin de skrivit avtal om inte skulle bli godkänt.

• Moderna: 1,8 miljoner doser
• Pfizer/Biontech: 6,7 miljoner doser
• Astra Zeneca: 8 miljoner doser (6+2 miljoner)
• Janssen-Cilag: 4,5 miljoner doser
• Curevac: 4,5 miljoner doser

Vaccineringen med Pfizer/Biontechs vaccin sattes igång i Sverige den 27 december, samma ska gällde för hela EU.

Godkännandet för Moderna väntas den 6 januari

– Ett godkännande för Astra Zeneca tror jag kan komma i slutet av januari, säger vaccinsamordnare Richard Bergström.

Vaccinerna från Jansen-Cilag och Curevac kommer först i april.

Flera olika aspekter är avgörande för vem som får vilket av de olika vaccinen, enligt vaccinsamordnare Richard Bergström. Saker som spelar in kan bland annat vara praktiska frågor, de första tillgängliga vaccinen måste exempelvis förvaras mycket kallt. Långt ute i glesbygd eller på små orter kan det bli ett problem.

Leveranserna av vaccinen kommer att komma löpande, så vilket/vilka vaccin som är tillgängligt vid olika tidpunkter är också avgörande.

Vilket vaccin man får kan också vara beroende av ny information som tillkommer, som vi inte känner till i dag. I dag finns till exempel inte data på barn och unga eller på gravida kvinnor, men över tid kan det bli så att något av vaccinen får godkännande även för exempelvis unga eller gravida. Då kan det vara vägledande i hur man väljer vem som får vilket vaccin.

Personer över 70 år är prioriterade samt personal inom vård och omsorg. Folkhälsomyndigheten har även gjort en prioritering inom den gruppen och pekat ut att de som har hemtjänst eller bor på särskilt boende bör prioriteras, likaså de som arbetar inom vård och omsorg i hemtjänst och särskilt boende. Även vuxna som bor tillsammans med någon som har hemtjänst är prioriterade.

Folkhälsomyndigheten uppskattar att denna grupp uppgår till totalt 600 000 personer.

De flesta av tillverkarna (Astra Zeneca, Pfizer och Jansen-Cilag) som Sverige tecknat avtal med har tecknat försäkring hos Läkemedelsförsäkringen. Även vaccinerna mot covid-19 omfattas av försäkringen, säger Robert Ström, vd för Läkemedelsförsäkringen.

– Läkemedelsförsäkringen har en bevislättnad jämfört med att begära ersättning via domstol, men vi använder svensk skaderätt för personskada när det gäller de ersättningar som kan lämnas, säger Robert Ström.

Två av vaccintillverkarna, tyska Curevac och amerikanska Moderna, har inte haft verksamhet i Sverige tidigare och har inte ett avtal med Läkemedelsförsäkringen i dag. När det kommer till de två vaccintillverkarna tittar man fortfarande på hur det ska lösas, säger Robert Ström.

– Läkemedelsförsäkringen kan med mycket kort varsel ansluta ett nytt företag till försäkringen, säger han.

Nej. EU tecknar avtal med läkemedelsbolagen och sedan fördelas de efter befolkning inom unionen. Däremot har alla EU-länder beslutat att avstå 3,3 procent av sin tilldelade del för att sälja dessa vidare till länderna inom EES/CH samt Schweiz. Det vill säga europiska länder som inte är med i EU men som har ett tätt samarbete med unionen. Sverige kommer vara det EU-land som ska slussa vaccin vidare till Island, Norge och Schweiz.

EU:s granskning av vaccinen är inte helt klar och unionen har inte möjlighet att nödgodkänna ett vaccin då medlemsländernas nationella lagstiftningar ser olika ut. Storbritannien, som lämnade EU vid nyår, har valt att ge såväl Pfizers som Astra Zenecas vaccin nödgodkännanden.

Det är oklart om Sverige i teorin skulle kunna få tillgång till vaccin i förväg eftersom många köpeavtal har skrivits på EU-nivå.

Så som kunskapsläget ser ut nu så gäller vaccination även om någon tidigare varit sjuk i covid-19. Kunskapen om antikropparna är inte tillräcklig just nu.

– Vår bedömning är att inte ta hänsyn till tidigare infektion när det gäller vaccination, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, på presskonferens den 8 december.

Folkhälsomyndigheten kan inte ge ett tydligt svar på frågan och vill inte dra några slutsatser än om de provresultat som kommit från läkemedelsföretagen som tar fram vaccinen, även om de visar på ”goda effekter”.

– Vaccinet skapar en annan form av trigger av immunförsvaret än en infektion. Vi måste titta på hur kraftfullt immunförsvaret blir aktiverat och hur länge, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, på en presskonferens den 8 december.

Nej, inte direkt utan det kommer att gå en tid innan restriktionerna lättar.

– Det är inte så att så fort vaccinationerna påbörjas av de mest utsatta att vi kan frångå att skydda hela befolkningen. Vi måste vänta och se när vi kan har en effekt på befolkningsnivå, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, på presskonferens den 8 december.

Vaccinen från Moderna, Pfizer, Astra Zeneca och CureVac är vaccin som kommer att ges i två doser per person. Vaccinet från Janssen-Cilag kommer det eventuellt endast behövas en dos av, men man genomför både studier där testpersonerna får ta en dos, och studier där testpersonerna får två doser.

Denna artikel är senast uppdaterad den 4 januari 2021. Redaktionen uppdaterar den när ny information framkommer men enstaka uppgifter kan ha hunnit förändras till följd av nya rön eller beslut sedan detta datum.