– Vi vill komma till rätta med detta så fort som möjligt. Lagstiftningsvägen är långsammare än om operatörerna själva tar tag i det, men gör de inte det är jag beredd att lagstifta, antingen inom ramen för svensk lagstiftning eller EU, säger Anders Ygeman.
Redan nu pågår en översyn av den gamla lagen om elektronisk kommunikation, för att anpassa den till nya EU-direktiv. Ett nytt lagförslag skulle ha lagts fram i september, men arbetet är försenat.
Ny lag kan komma nästa år
– Där finns komponenter som skulle kunna försvåra eller omöjliggöra det här, säger Anders Ygeman till SVT:s konsumentredaktion Plus, som har granskat spoofingbedrägerier kopplade till Brottsofferjourens telefonnummer.
Enligt Ygeman planerar regeringen att lägga fram lagförslaget som berör spoofing i december och förhoppningen är att den nya lagen ska träda i kraft under första halvan av nästa år.
Flera verktyg
Enligt honom finns det även möjlighet att skärpa instruktionerna till tillsynsmyndigheten Post- och telestyrelsen och ge dem i uppdrag att se till att spoofing, alltså nummermanipulation, i bedrägligt syfte kraftigt försvåras.
Det svenska telefonnätet saknar idag system för att verifiera avsändare, men det finns tekniska lösningar som skulle kunna möjliggöra detta. Det skulle dock kräva en uppgradering av nätet.
Har du också råkat ut för en telefonbluff? Tipsa Plusredaktionen!
Detta är spoofing
Bedrägerier över telefon är ett ökande samhällsproblem. Under förra året kom över 7 000 anmälningar in till polisen, vilket är en ökning på drygt 30 procent jämfört med året innan.
I många av fallen har bedragarna använt sig av spoofing, vilket innebär att man manipulerat det telefonnummer som visats som uppringande hos mottagaren. Även sms och mejl kan spoofas.
Exempel på organisationer, myndigheter och företag vars telefonnummer missbrukats i bedrägeriförsök är:
- Telekområdgivarna
- Konsumentverket
- Brottsofferjouren
- Brottsoffermyndigheten
- Flera banker
- UPPDATERING 210918: Varning: Plusredaktionen får just nu in flera tips om att det pågår bedrägeriförsök där man erbjuder pensionärsrabatt på konsumenters telefonabonnemang, och utger sig för att ringa från mottagarens operatör.
Spoofing kan även användas för legitima syften, som till exempel när en myndighet vill styra så att växelnumret (istället för direktnumret) visas när en anställd ringer ut, eller då ett svenskt företag vill att deras svenska nummer ska visas även om kundsupporten sitter i utlandet.
I dagsläget finns ingen tydlig reglering kring spoofing i varken Sverige eller EU, men en ny lag om elektronisk kommunikation är på kommande.
Plusredaktionen har medvetet valt att inte gå in på detaljer om hur själva nummermanipulationen görs.