– Stänger man en dörr hoppar bedragarna vidare till en annan. Det går inte att förenkla frågan till att handla om att bara operatören löser problemet så är det över, säger Mats Mägiste, säkerhetsexpert på Telia, till SVT:s konsumentredaktion Plus.
Ser över rutiner efter kundkritik
Efter att flera av Brottsofferjourens telefonnummer missbrukats av bedragare under det senaste året så har organisationen riktat skarp kritik mot sina operatörer, däribland Telia, som upplevts som alltför långsamma och ointresserade av att lägga de nummerspärrar som krävts för att hämma bedrägerierna.
– Det är beklagligt att kunden upplever det som en långsam process. I själva verket har vi arbetat väldigt hårt med frågan, säger Mats Mägiste.
– Vi tittar på hur processerna i framtiden ska fungera bättre mellan kundsupport och vår fraud-avdelning.
Mägiste uppger också att just Brottsofferjourens ärende varit extra komplext och att det krävs samordning mellan operatörerna för att införda nummerspärrar ska få effekt.
Teknisk lösning utvärderas
Det svenska telefonnätet saknar idag system för att verifiera avsändare och det är förhållandevis lätt att manipulera numret som visas i mottagarens telefondisplay.
Men det finns tekniska lösningar för att validera avsändare, och enligt Mats Mägiste så utvärderas sådana just nu i Telias testlabb.
Anser att vaksamhet är bästa skyddet
Mägiste poängterar dock att även om branschen sannolikt kommer bli bättre på att stoppa nummerförfalskning framöver, så kommer bedragarna hitta nya sätt att vinna folks tillit.
– Metoderna går ut på att invagga offret i en känsla av att det här är en trygg uppringare. Men grundfelet är att det är en uppringare. Det är inte du som tagit initiativet. Vi måste lära alla att lägga på luren då.
Branschen opponerar sig mot kritiken
My Bergdahl på branschorganisationen IT- och Telekomföretagen delar inte Brottsofferjourens bild av att de svenska operatörerna skulle ta för lite ansvar för att skydda kunderna mot bedrägeri.
– Jag tycker att operatörerna gjort väldigt mycket, de tar problemet på stort allvar.
Enligt Bergdahl har operatörerna till exempel initierat samverkan mellan bransch och svenska myndigheter gällande just spoofingfrågan.
Har du också råkat ut för en telefonbluff? Tipsa Plusredaktionen!
Detta är spoofing
Bedrägerier över telefon är ett ökande samhällsproblem. Under förra året kom över 7 000 anmälningar in till polisen, vilket är en ökning på drygt 30 procent jämfört med året innan.
I många av fallen har bedragarna använt sig av spoofing, vilket innebär att man manipulerat det telefonnummer som visats som uppringande hos mottagaren. Även sms och mejl kan spoofas.
Exempel på organisationer, myndigheter och företag vars telefonnummer missbrukats i bedrägeriförsök är:
- Telekområdgivarna
- Konsumentverket
- Brottsofferjouren
- Brottsoffermyndigheten
- Flera banker
- UPPDATERING 210918: Varning: Plusredaktionen får just nu in flera tips om att det pågår bedrägeriförsök där man erbjuder pensionärsrabatt på konsumenters telefonabonnemang, och utger sig för att ringa från mottagarens operatör.
Spoofing kan även användas för legitima syften, som till exempel när en myndighet vill styra så att växelnumret (istället för direktnumret) visas när en anställd ringer ut, eller då ett svenskt företag vill att deras svenska nummer ska visas även om kundsupporten sitter i utlandet.
I dagsläget finns ingen tydlig reglering kring spoofing i varken Sverige eller EU, men en ny lag om elektronisk kommunikation är på kommande.
Post- och telestyrelsen har varit remissinstans i arbetet och framfört att de ser ett behov av regleringar för att säkerställa att det nummer som presenteras hos mottagaren går att validera. Den som ska se till att nummervalidering är möjlig bör enligt PTS vara den som tillhandahåller kommunikationsnätet eller -tjänsten ifråga, alltså exempelvis nätägaren om man talar om traditionella telefonnät.
Plusredaktionen har medvetet valt att inte gå in på detaljer om hur själva nummermanipulationen görs.