Trots att det har bott romer i Sverige i 500 år är fördomarna mot gruppen djupt förankrade. Den bilden bekräftas av såväl myndigheter som romerna själva.

Stefano Kuzhicov är ordförande för Riksförbundet Romer i Europa och han vittnar om att diskrimineringen är utbredd i Sverige. Han säger att Sveriges Radios avslöjande om att romer nekas att hyra bilar är ett tydligt exempel på det.

-Som rom blir man dömd på förhand, säger Stefano Kuzhicov.

Romerna kom till Sverige på 1500-talet, men har aldrig integrerats helt i det svenska samhället. Fördomarna har förföljt dem ända sedan dess och Stefano Kuzhicov säger att det är just fördomarna som är grunden till att många romer ser och upplever diskriminering.

-Det räcker med att folk vet att man är rom för att råka ut för fördomar, säger Stefano.

Ett område där diskrimineringen mot romer är utbredd är bostadsmarknaden och det är omvittnat svårt för många romer att få en bostad eftersom misstänksamheten mot gruppen är utbredd.

Fick inte äta på restaurang

I januari 2009 dömde Hovrätten för västra Sverige en hyresvärd i Ulricehamn att betala 40.000 kronor i skadestånd till en romsk man som nekats att hyra lägenhet. Ett annat fall rör en kvinna som dagen efter att hon tecknat kontrakt på en hyreslägenhet fick kontraktet upprivet. Hyresvärdens motivering var att grannarna ska ha hotat att flytta om en ”zigenare” skulle bo där.

Andra rättsfall där skadestånd har betalats ut handlar om en romsk kvinna som under en konferens bodde på ett hotell i Norrköping. Hon fick sin vistelse ifrågasatt av personalen och när hon hämtade en kopp kaffe fick hon veta att  kaffet bara var till för hotellets gäster. Tingsrätten konstaterade att kvinnan blev diskriminerad och hon fick 8000 kronor i skadestånd. Fallet överklagades och ska nu avgöras av Högsta domstolen.

I Skutskär utanför Gävle nekades två romska kvinnor att äta på en restaurang med motiveringen att de tidigare haft romska gäster som ställt till med besvär och att man därför inte tillät ”zigenare” att äta där. Restaurangen anmäldes och dömdes till skadestånd av tingsrätten.

Erkännande

Rapporten Romers Rättigheter, som gjordes av Diskrimineringsombudsmannen i fjol visar att i sju rättsfall, som myndigheten drivit har resulterat i fällande domar. I 18 fall har man nått förlikning mellan parterna.

Romernas situation har i flera avseenden förbättrats, men deras historia är kantad av mörker, med alltifrån nazisternas folkmord under andra världskriget till de tvångssteriliseringar som skedde i Sverige under 1940- och 1950-talet.

Stefano  Kuzhicov delar bilden att situationen har förbättrats. Enligt honom var erkännandet av romerna som en nationell minoritet avgörande för romernas ställning i samhället. Erkännandet skedde 1999 och 2002 inrättades ett råd för romska frågor, som fungerar som ett rådgivande organ för regeringen.

Lars Lindgren, utredare på Diskrimineringsombudsmannen, säger också att romernas situation har förbättrats de senaste åren, men att det finns tendenser till en tillbakagång. Enligt honom är ett utbrett och växande problem den misstänksamhet som många romer möter i kontakten med de sociala myndigheterna.

-Många romer påtalar bemötandet i socialtjänsten som det största problemet, säger Lindgren.

Något annat som har bidragit till en förbättring är enligt Lars Lindgren att romerna själva blivit mer aktiva med att synliggöra diskrimineringen mot den egna folkgruppen och att Sverige Radios reportage, där romer själva medverkar och berättar om diskriminering är ett steg i rätt riktning.

-Det är bedrövligt att höra radions reportag, men det känns mer hoppfullt, säger Lars Lindgren.