1. Ukrainas annekterade krigsdelfiner

När Ryssland 2014 tog över Krimhalvön från Ukraina och trots omvärldens fördömanden annekterade det, så tog ryssarna även över Ukrainas militära delfinanläggning. I dag förmodas de flesta av delfinerna vara döda, några av dem i patriotisk vägran att acceptera sina nya härskare. Ja, i varje fall om man frågar Ukrainas Krim-representant Boris Babin.

Delfinerna tros ha använts till att exempelvis hitta minor eller stoppa inkräktare, något USA:s militär också använt djuren till.

– De tränade djuren vägrade inte bara att interagera med sina nya ryska tränare utan vägrade också mat och dog en tid senare, säger han i en intervju med den ukrainska tidningen Obozrevatel.

Från rysk sida har man hävdat att delfinerna inte hade någon militär roll när annekteringen skedde, utan att de redan då sålts till kommersiell verksamhet.

På grund av den pågående konflikten länderna emellan är delfinernas öde svårt att reda ut, men det tycks tydligt att den militära verksamheten funnits.

 2. Israeliska ”spiondjur”

Om man uppehåller sig ett slag vid delfin-temat så finns det fler exempel än det ukrainska. Konflikten mellan Israel och flera arabiska länder har satt ett djupt avtryck på hela Mellanösternregionen, och Israel har flera gånger anklagats för att använda djur som spioner i mer eller mindre osannolika historier.

Enb kretsade kring just en delfin som enligt den palestinska islamiströrelsen Hamas försetts med kameror och annan spionutrustning av Israel. Hamas, som är terrorstämplad av USA och EU, sade sig 2015 ha fångat delfinen utanför Gazaremsans kust, enligt brittiska BBC.

I andra regionala konspirationsteorier så har Israel bland annat anklagats för att ligga bakom en rad hajattacker i Egypten, spionage i Saudiarabien med hjälp av en lyckligt ovetande gam (medlem av en utrotningshotad art som ett israeliskt universitet säger sig ha spårat i forskningssyfte), och en liten flyttfågels tillvaro i Turkiet.

Exakt vad som är sant och falskt är inte alltid lätt att säga, men Mellanöstern är bördig jord för konspirationsteorier (i ärlighetens namn delvis på grund av av riktiga konspirationer) och i inget av de ovanstående fallen finns några bevis för en israelisk koppling.

3. Brittiska finansministerns katt?

Bara några månader efter att George Osbourne, Storbritanniens tidigare finansminister, 2009 tog emot katten Freya försvann hon plötsligt. När familjen tre år senare fick tillbaka katten välkomnades hon som del av familjen.

Freyas återvändo utlöste dock också vad brittiska The Telegraph kallade ”bisarra påståenden” om att Freya kan ha tränats eller försetts med övervakningsutrustning.

– Hon kan ta sig in var som helst. Man hade bara behövde bugga henne för att ta reda på hälften av regeringens hemligheter, sade en källa inom det konservativa partiet till tidningen, och riktar misstankarna mot Kina.

Några senare belägg för den misstanken har inte publicerats senare.

4. Lång historia av katter och hundar

Brittiska misstankar om katt- (och hund-)spionage förekom också under andra världskriget.

Och på 60-talet försökte amerikanska CIA under projektet ”Acoustic Kitty” operera in avlyssningsutrustning i katter, något som dock lades ned efter att den första testkatten i princip omedelbart blev ihjälkörd av en bil.

5. Iranska spionekorrar

Mer än tio år har gått sedan Irans officiella nyhetsbyrån Irna gick ut med uppgiften att 14 ekorrar med avlyssningsutrustning fångats in i ett av landets gränsområden. Misstankarna riktades direkt mot utländskt spionage, något som avfärdades som ”knas” av åtminstone en brittisk tjänsteman, enligt nyhetssajten Wired.

Amerikanska public service-radion NPR intervjuade i samband med händelsen både en före detta CIA-medarbetare i Iran, och en expert på ekorrar, och kom fram till att det nog är svårt att dressera ekorrar på det sättet.

De flesta av exemplen ovan är svåra eller omöjliga att belägga och kan, förstås, förmodligen avfärdas som rena konspirationsteorier. Men att djur världen om förkommer i många roller i militär- och underrättelseverksamhet är däremot ett faktum – som i, exempelvis, det svenska sälfallet.