Men regeringen är splittrad i frågan – justitieminister Beatrice Ask (M) tycker att nuvarande lagstiftning räcker.

En utredare ska nu kartlägga domar som rör hot och våld mot politiker.

– Det har varit en debatt i regeringen. Vi får se om den här utredningen stärker min linje, säger Birgitta Ohlsson till Dagens Nyheter.

Ett hot mot demokratin

– Det är ingen hemlighet att jag vill gå längre och skärpa straffen. I dag har en förtroendevald inte lika gott skydd som en myndighetsperson i vissa situationer, säger Birgitta Ohlsson till TT.

– Ett angrepp mot en förtroendevald, oavsett om det är hot eller våld, är också ett angrepp mot demokratin. Det är oroväckande det vi har sett, säger hon till TT och påminner om en utredning i december 2012 från Brottsförebyggande rådet som visade att 16 procent av ett tusental tillfrågade politiker upplevde att de varit utsatta för hot eller våld.

Utredare är chefsåklagare Torsten Angervåg i Norrköping. Han har fått i uppdrag att titta på hur domstolarna dömt och kommer inte att föreslå nya straffskalor. Hans arbete ska vara klar senast den 1 juni.

– Jag hoppas att utredningen ska skapa en debatt kring den här företeelsen, inte minst inför riksdags-, landstings- och kommunalvalen i september, säger Birgitta Ohlsson.

”Dåliga på att anmäla”

Hos Rikskriminalpolisen finns en specialgrupp med ett tiotal poliser som arbetar under valåret, då risken för hot och våld mot politiker ökar.

Gruppen leds av Johan Grenfors, biträdande chef vid rikskriminalen. Till sitt förfogande har gruppen Nationella förstärkningsorganisationen (NFO) med 787 poliser som kan kommenderas ut oavsett var i landet de behövs, skriver Dagens Nyheter.

Grenfors tycker dock att förtroendevalda är dåliga på att anmäla hot innan det leder till våld.

-Det gäller både riks- och kommunpolitiker som kan vara väldigt utsatta. Det är viktigt att partierna själva har en bra säkerhetsorganisation och att hot kommer till vår kännedom, säger han till DN.