Med pengarna från Rättshjälpsmyndigheten kunde Dorota Bartlewska få rättvisa efter kidnappningen. Foto: Esmeralda Johansson

Dorota Bartlewska kidnappades i Italien – fick sin rättvisa genom Rättshjälpsmyndigheten

Publicerad

Dorota Bartlewska, 26, kidnappades i Italien och utsattes för sexuella övergrepp i ett halvår. Till slut fritogs hon av polis och mannen dömdes till drygt 16 års fängelse.

– Jag hade aldrig fått min rättvisa utan pengar från Rättshjälpsmyndigheten, säger hon.

I september 2014 var Dorota Bartlewska i Italien för att delta i skönhetstävlingar. Hon hade träffat på en man som påstod sig vara modellscout och följde med honom hem till hans mamma i en lägenhet utanför Milano.

Men allt var en lögn – och sedan följde en fruktansvärt svår tid.

Mannen höll henne inspärrad i ett halvår, alltmedan hon utsattes för sexuella övergrepp. Han lät henne kontakta föräldrarna så att de inte skulle bli oroliga och larma polis, men kontrollerade innehållet i samtalen noga.  

– Han misshandlade mig både fysiskt och psykiskt till den grad att jag inte vågade lämna lägenheten. Han låste in mig och var alltid närvarande innan jag befriades av italiensk militärpolis.

Kom hem nedbruten

Dorota Bartlewska fördes till psykakuten i Italien innan anhöriga kom och hämtade hem henne till Helsingborg, där hon lades in på psykavdelningen. Hon var väldigt nedbruten och fick diagnosen posttraumatiskt stressyndrom.

– Jag var som ett vuxet barn, jag kunde inte försvara mig själv. Mina anhöriga såg till att göra det som skulle göras.

Sedan började kampen för att få upprättelse. Hon fick hjälp av en bekant som jobbar inom polisen.

– Hon ordnade en advokat som skötte kontakten med min italienska advokat och ansökte om rättshjälp hos Rättshjälpsmyndigheten.

Efter en utdragen rättegångsprocess dömdes mannen till drygt 16 års fängelse.

Stod för advokatkostnader

Utan pengarna från Rättshjälpsmyndigheten hade hon aldrig fått upprättelse, anser hon. Hittills har myndigheten betalat ut nästan 1,6 miljoner kronor, själv har hon ”bara” behövt stå för två procent av kostnaderna. 

– Rättshjälpen har betalat advokatkostnader och mina resekostnader – tåg, flyg och hotell – för att närvara vid alla rättsliga processer i Italien. De har även betalat för en extrabiljett så att någon kunde följa med mig som stöd. Rättshjälpen har fungerat jättebra. Jag hoppas att fler ska få reda på att det faktiskt finns.

Ersättningen täckte också resekostnader för svenska vittnen, som skulle höras om hur hon hade påverkats av händelsen.

– Det var fantastiskt, då behövde jag inte känna att jag stod i skuld till någon för att de ställde upp för mig och åkte ned och vittnade.

Långt ifrån alla är emellertid berättigade till rättshjälp, bara personer i de lägre inkomstgrupperna. Övriga förväntas ha en hemförsäkring som täcker kostnaderna.

”En oerhörd påfrestning”

Dorota Bartlewskas svenska advokat Sylvia Strid säger att hennes klient på många sätt har haft tur i drivandet av rättsprocessen eftersom advokatbyrån lyckades få tag på den italienska svensktalande advokaten som har drivit målet i praktiken.

– Den advokaten har varit fantastisk, ett jättebra stöd, och hållit mig och Dorota informerade om vad som händer.

Själv har hon fungerat som mellanhand och reagerar på att det tagit så lång tid att komma någonvart med ärendet. Efter fyra år är skadeståndsprocessen fortfarande inte avklarad.

– Det italienska rättssystemet tar väldigt lång tid jämfört med det svenska. Det är såklart en oerhörd påfrestning för den målsägande. Varje gång det händer något nytt kastas målsäganden tillbaka till det som hände. Jag tror att många som varit utsatta för brott av mindre allvarlig art utomlands inte orkar driva ärendet.

Läser till lärare

I dag mår Dorota Bartlewska mycket bättre, har en sambo och läser till lärare. Hon råder andra personer som blivit utsatta för brott i utlandet att ta stöd av rättsliga biträden.

– I mitt fall fick jag till och med en italiensk advokat som pratade svenska.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.