Det turkiska parlamentets beslut att godkänna Sveriges Nato-ansökan är helt avgörande för den fortsatta processen. Därmed utgör beslutet ett viktigt steg mot ett fullvärdigt svenskt Natomedlemskap.

Tisdagens beslut innebär att Turkiet nu kan slutföra ratificeringsprocessen av Sveriges Natoansökan. Hur lång tid detta kan ta är dock oklart. Går processen smidigt kan allt bli klart den här veckan. Det förutsätter att det turkiska parlamentet utan dröjsmål skickar över det till president Erdoğan för signering. Innan den turkiska processen är slutförd ska nämligen presidenten underteckna parlamentsbeslutet. Därefter ska de turkiska dokumenten deponeras i Washington för att Turkiet formellt ska anses ha godkänt Sverige.

Teoretiskt kan förseningar uppstå

Frågan är då vad som kan sätta käppar i hjulet för Sverige i detta sena skede av processen? Ja, hittills har den svenska ambitionen att bli Natomedlem kantats av oförutsedda motgångar och bakslag. Det är också fortsatt oklart kring den affär med amerikanska stridsflygplan som Erdoğan har kopplat ihop med ett godkännande av Sveriges Natoansökan.

Ingen i det svenska regeringskansliet vågar därför ta ut någon framgång i förskott. Teoretiskt kan förseningar uppstå både i samband med parlamentets överlämnande av dokumenten till presidenten och när presidenten väl ska underteckna dem.

Finns ett utestående problem

Men även när detta är klart finns ett utestående problem för den svenska regeringen och det stavas Ungern.

Till en början hade Ungern inga invändningar mot det svenska Natomedlemskapet. Efterhand har dock regeringen i Budapest framstått som en allt starkare kritiker. På tisdagen twittrade premiärminister Orbán att han vill förhandla med Sveriges statsminister innan ett ungerskt godkännande kan bli aktuellt.

Ungern har tidigare sagt att man inte tänker vara det sista landet som ratificerar Sveriges Natoansökan. Nu kan det bli så.

Orbáns brev till Ulf Kristersson

Den svenska regeringen vet inte riktigt vad Orbán är ute efter. I ett brev till statsminister Ulf Kristersson bjuder Orbán in honom till Budapest för en dialog om återuppbyggt ömsesidigt förtroende mellan länderna. Orbán vill bland annat tala om säkerhetsfrågor och det kommande ungerska ordförandeskapet i EU.

Den svenska regeringen säger blankt nej till förhandlingar med Ungern, men säger sig gärna föra en dialog med landet. Ulf Kristersson hoppas kunna ha ett möte med Orbán i samband med Europeiska rådet nästa vecka, eller i telefon, och är villig att längre fram besöka Budapest.

Dramat kan mycket väl fortsätta ett tag

Vad Orbáns senaste utspel kan betyda för den fortsatta Natoprocessen är alltså högst oklart. Teoretiskt kan Ungern förhala processen ytterligare, men riskerar då repressalier från övriga Nato.

Omvänt kan den ungerska processen gå snabbt. Parlamentet kan kallas in på kort tid och har enbart att genomföra själva omröstningen. Allt förberedande arbete inför omröstningen är redan klart.

Den svenska regeringen hoppas förstås att det ska gå snabbt, men dramat kan mycket väl fortsätta ännu ett tag.