Antalet anmälda till höstens högskoleprov har ökat med 4,6 procent jämfört med förra hösten, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet (UHR). Samtidigt har antalet som söker till högre utbildningar ökat, både under hösten 2019 och våren 2020, säger Tuula Kuosmanen, avdelningschef på UHR.
– I och med att fler söker till högskolan brukar det också innebära att fler väljer att göra högskoleprovet.
Orddelen mest uppmärksammad
Ett av skälen kan vara den stundande förväntade lågkonjunkturen, som gör att allt fler vill plugga när utsikterna att få jobb försämras. Totalt 21 universitet och högskolor anordnar högskoleprovet på orter runt om i landet. Framför allt är det provdelen som testar ordförståelse som brukar väcka uppmärksamhet. Utblottad, celiaki och patina är några av de ord som orsakat mest huvudbry bland provskrivarna de senaste åren.
– I våras var det orden grift och fullvärdig som blev svårast, säger Maria Johansson, provutvecklare vid Umeå universitet.
– Ett ords svårighet beror delvis på svarsalternativen, man kan medvetet göra ord både svårare och lättare genom att ändra på svarsalternativen, fortsätter hon.
Fakta: Orden som flest haft fel på
2019: grift och fullvärdig (vår)
2018: enahanda (höst), utmäta (vår)
2017: utblottad och oförrätt (höst), celiaki och deduktion (vår)
2016: gångbar (höst), eftermäle och patina (vår)
2015: stipulerad och hårdragen (höst), chimär och hysa (vår)
2014: spel för galleriet (höst), eutanasi, rundlig och förorättad (vår)
2013: ackumulation och peang (höst), allusion, genmäla och försagd (vår)
2012: aladåb, restriktion och uppskörtad (höst).
Källa:TT