För att landstingen ska få bästa möjliga hyrpersonal till bästa möjliga pris låter man hyrbolagen konkurrera i upphandlingar – och skriver sedan så kallade ramavtal med fasta prislistor, med de vinnande bolagen.
Men bolagen är inte skyldiga att leverera några läkare, och när landstingen inte får svar på sina förfrågningar tvingas de göra det som kallas direktupphandlingar med andra bolag – oftast till ett högre pris och med sämre kontroll av både bolag och personal.
Många direktupphandling
SVT Nyheter har granskat avtal och kostnader i samtliga landsting under 2016. Granskningen visar att mer än var femte hyrkrona gick till direktupphandlingar.
– Det låter som en väldigt hög siffra, säger Hans Karlsson på organisationen SKL, Sveriges kommuner och landsting.
I tre landsting – Jämtland, Östergötland och Västerbotten – gjordes ungefär hälften av vårdinhyrningarna under 2016 utanför de överenskomna ramavtalen.
”Dyrt och sämre kvalitet”
Eftersom prisskillnaderna mellan ramavtal och direktupphandlingar ofta är stora, och eftersom inhyrningarna totalt omsätter miljarder, så kan det enligt våra uppskattningar handla om hundratals miljoner i fördyring. Pengar som enligt landstingen hade kunnat finansiera mer vård med ordinarie personal – eller fler billigare hyrläkare inhyrda under ramavtal.
– Det blir nästan alltid dyrare och oftast sämre kvalitet med direktupphandling. När ett landsting gör en ramavtalsupphandling så ställer de en mängd krav för att säkerställa bra kvalitet. Den möjligheten har man inte alls på samma sätt när man gör en direktupphandling, säger Leif Norqvist som är utredare på Konkurrensverket och 2015 kartlade inhyrningarna av allmänläkare i primärvården.
Vart femte ramavtal gav inget
SVT:s granskning visar också att alla landsting utom Stockholm i fjol hade ramavtal som inte gav en enda uthyrning. Totalt hittar vi över 100 avtal som inte utnyttjats – ungefär vart femte ramavtal.
– Flera av våra medlemmar säger: ”Vi har ett avtal och försöker få en läkare men det finns ingen.” Då måste man oftast lösa det med en direktupphandling, säger Hans Karlsson på SKL.
En av förklaringarna till att landstingen har svårt att få leverans är, enligt Leif Nordqvist på Konkurrensverket, att det råder en hård konkurrens om läkarna.
– När bemanningsföretaget tecknar ramavtalet så tänker de att de kommer att kunna leverera till det överenskomna priset. Men när beställningen kommer visar det sig att priset är för lågt, och då klarar man inte av det.
LÄS MER: Här gick varannan krona till dyra direktupphandlingar
Så mycket kostar direktupphandlingarna
Mellan 2010 och 2016 har landstingens kostnader för inhyrd vårdpersonal mer än dubblerats. 2016 uppgick den totala notan för hyrpersonalen till drygt 4,5 miljarder kronor.
Vår kartläggning visar att direktupphandlingarna står för minst en femtedel, vilket motsvarar omkring 900 miljoner kronor.
Landstingen har ingen statistik över hur mycket dyrare en direktupphandling är än ett inköp enligt ramavtal, men vår granskning visar att det inte är ovanligt med prisskillnader på 20 procent och uppåt.
När P4 Västernorrland och Mittuniversitetet 2015 granskade direktupphandlingar kom de fram till att extrakostnaden för direktupphandlade läkare låg på 200 kronor per timme.
När Barometern-OT samma år granskade 3.000 fakturor fann de att sjuksköterskor var 70 procent kostsammare via direktupphandling.
Detta gör sammantaget att fördyringen totalt kan uppskattas till hundratals miljoner.