Den nya lagen infördes den 1 juli i år och innebär att de läkemedelsföretag som inte rapporterar in möjlig brist på en av sina produkter kan krävas på böter mellan 25 000 och 100 miljoner kronor.

Och det är den övre gränsen som branschen vänder sig emot. Läkemedelsverket, som är den myndighet som avgör om böter delas ut, menar att företagen oroar sig i onödan.

– Meningen är inte att håva in pengar. Jag tror att företagen behöver lugna sig lite och avvakta. Vi kommer att hitta rutiner för hur detta skall fungera, säger Ebba Hallberg, utredare på Läkemedelsverket.

Oklart vilka preparat som berörs

Från Lifs sida vill man inte specificera vilka mediciner som skulle kunna tas bort från svenska hyllor, mer än att det rör sig om produkter som inte ger företagen någon större inkomst i dagsläget.

– Jag vill inte gå in på några specifika läkemedel. Det kan leda till hamstring och då får vi en bristsituation. Men det finns läkemedel med ganska bred användning som har en väldigt låg prissättning, säger Bengt Mattson.

Flyttad produktion

Samtidigt menar Mattson att lösningen på den ökande bristen på läkemedel är en flytt av produktionen närmare Sverige. Men då med ekonomiskt stöd från svensk sjukvård och stat.

– Det är inte rimligt att branschen ska ta de här kostnaderna själv. Det kan ingen tycka.

Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) svarar SVT i en skriftlig kommentar att staten och sjukvården redan i dag bidrar stort till att ta kostnaden för läkemedelsförsörjningen. Och att man tillåtit högre priser på vissa bristläkemedel för att säkra tillgången. Samt att ”myndigheterna fått en rad regeringsuppdrag för att stärka försörjningsberedskapen och tillgängligheten till läkemedel”.