Det brott mot rikets säkerhet som Anna Lindstedt misstänks för har brottsrubricering Egenmäktighet vid förhandling med främmande makt och ingår i brottsbalkens kapitel 19, tillsammans med andra brott mot rikets säkerhet som högförräderi, grovt spioneri och trolöshet vid förhandling med främmande makt.
Ovanligt
Sveriges före detta ambassadör i Peking, Anna Lindstedt är skäligen misstänkt för att ha agerat självsvåldigt gentemot Kina. Det är ytterst ovanligt att någon anklagas för detta brott, enligt Iain Cameron, professor i internationell rätt vid Uppsala universitet.
Handlingsfrihet
En ambassadör har stor handlingsfrihet som representant för Sverige i andra länder. Iain Cameron hävdar att en diplomat vid förhandlingar med representanter för utländsk makt i vanliga fall behöver ha ett tydligt mandat från UD eller av regeringen.
Men åklagaren måste kunna bevisa att ambassadören haft ett uppsåt att begå brottet.
– En viktig faktor är hur mycket UD kände till om dessa förhandlingar. Om ambassadören har förankrat sitt agerande kommer det att bli svårt att få en fällande dom, säger Iain Cameron till SVT Nyheter.
Anna Lindstedt är enligt åklagarens beslut skäligen misstänkt. Det är den lägre graden av misstanke.
Sekretess normalt
Att fallet är sekretessbelagt är inte konstigt eftersom det kan finnas känsliga svenska ställningstaganden som inte får yttras inför öppen ridå, anser Iain Cameron.
SVT Nyheter har varit i kontakt med Anna Lindstedt som avböjer att kommentera så länge utredningen pågår. Via sin försvarsadvokat har hon låtit hälsa att hon förnekar brott och välkomnar utredningen.
Lagtexten i brottsbalkens kapitel 19, §4
”Svensk medborgare, som utan tillstånd av regeringen eller den regeringen bemyndigat låter bruka sig såsom ombud för främmande makt i diplomatisk angelägenhet som rör riket, så ock envar, som i föregiven egenskap av behörigt ombud inlåter sig i underhandling om sådan angelägenhet med någon som företräder främmande makts intresse, dömes för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt till fängelse i högst två år eller, om riket var i krig, högst fyra år.
Innebar brottet fara för rikets självbestämningsrätt eller dess fredliga förhållande till främmande makt, dömes till fängelse, lägst ett och högst sex år, eller, om riket var i krig, till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst tio år, eller på livstid.”